- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 30, Essayister och vetenskapsmän. Finländska författare från 1900-talets början /
115

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

holms befolkning högre än till 10,000 å 15,000 personer. Men
med en huvudstad av dessa blygsamma proportioner kunde
tydligen icke något litterärt liv uppblomstra; allra minst var
en livaktig världslig litteratur möjlig. Ett litterärt verksamt
samhälle måste såsom bakgrund hava ett rörligare, friskare
liv än det en dylik befästad skråköping kunde erbjuda, andra
och större intressen och — framför allt — andra gynnare än de
småkrämare, som ännu stodo i spetsen för borgerskapet.

Men med 1636 — under den utmärkte Klas Flemmings
överståthållareskap — började Stockholms storstadstid. Vid
folkräkningen 1663 antecknade man ”14,953 människor —
adeln och kronans tjänare undantagna”, en uppgift som
hän-tyder på ett invånarantal av minst 40,000 och snarast 45,000
personer.* Denna summa är icke obetydlig, särskilt om vi
betänka, att folkmängden 1840 eller nära 200 år senare ej
uppgick till mer än 84,000 personer. Med dessa 40,000 å 45,000
invånare var Stockholm dock en storstad efter den tidens
populationsförhållanden.** Hela Sverige räknade nämligen
omkring en million invånare, och förhållandet mellan landet
och huvudstaden var då således ungefär detsamma som i
våra dagar.

Den verkliga betydelse, som Stockholm nu erhållit för
landets kultur, angives dock blott ofullständigt genom dessa
siffror. Viktigare är, att hela stadens karaktär hade blivit en
annan. Förut hade staden blott varit en obetydlig köping, vars

* Detta stöder jag på följande grunder. Enligt samma uppgift
funnos i staden och på malmarna 3,784 hus och gårdar, av vilka blott
846 tillhörde skattskyldiga borgare, de övriga ”andra fria
ståndspersoner”. Då i summan 14,953 blott ingår de 1,413 borgarna, deras familjer
och tjänstefolk samt främlingar i staden, bör man skatta de övriga ”fria
ståndspersonerna” och deras tjänare (= adeln, dess och kronans tjänare)
åtminstone till dubbelt så många. Aven på en annan, vida säkrare
väg kommer man till samma resultat. 1675 föddes i Stockholm i runt
tal 1,800 personer. Förnärvarande födas omkr. 33 pr tusen och 1760
föddes 39,8. Antaga vi, att det 1675 föddes 40 på tusen — högre kunna
vi svårligen gå — komma vi till ett invånarantal av 45,000. Även med
45 per mille — vilket är orimligt högt — komma vi ej lägre än till 40,000.

** Sedan denna tid har ju folkmängden stigit med jättesteg.
Det folkrika England räknade under 1600-talets senare del endast fem
millioner inbyggare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/30/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free