- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 30, Essayister och vetenskapsmän. Finländska författare från 1900-talets början /
161

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^ ..............— –––––––––––––––––––-

Ur Studier och Meditationer

alla böner ligger dock den tredje. Den verkligt troende beder
i allting blott den bönen.

Är bönens innersta innebörd då icke den, att den bedjande
böjer sig under den gudomliga viljan? Bönen är en
vilje-beredelse, en sinnesförfattning. ”Bönen är det käril, vari
människan uppfångar Guds gåvor” — bar jag sett någonstädes,
ocb det finner jag riktigt sagt.

Om det skulle bända en icke troende att i någon stund
av tung villrådighet bedja, så skulle jag kunna tänka mig, att
han gör det utan att alls gripa till vad han icke tror på. Han
beder om ett tecken på hur han skall göra, en fingervisning av
försynen. Vet du vad han egentligen gör i en sådan stund?
Han viger sig åt sin plikt. Han beslutar sig för att lyssna med
hela sin själ på det minsta varsel. Han vill vara uppmärksam,
och han håller sig beredd att följa, det första samvetet, eller
vad annat daimonion du vill anta, talar. Jag tror ock, att en
sådan bön gärna blir hörd. Ty rösten talar alltid. Men vår
förnimmelse är för grov och för mycket distraherad för att alltid
uppfatta den. Först när vi stå beredda med vår vilja, blir vårt
öra fullt vaket. Och enligt min mening behövei i en sådan bön
icke ligga något självbedrägeri. Den är blott en andaktsövning.

Som du vet, är det min fixa idé att vilja se, vari de olika
livsåskådningarna sammanfalla. Det är icke för att blanda
den ena åskådningen samman med den andra, ty skarpa
skillnader finnas nog och böra ej utplånas. Men jag tror allt jämt
att det bästa i en livsåskådning ofta undertryckes av blott
ängslan för att den skall få någon likhet med en annan.

* * *

LIVETS VÄRDE.

Jag erinrar mig ett samtal om vad det nu var, däri talet
bland annat föll på Jacobsens — den danske författarens —
diktning. Min vän talade om för mig det intryck dennes böcker
gjort på honom. De hade förändrat hans livsåskådning. Detvar
första gången han verkligen lärde känna den naturalistiska
livsuppfattningen. Friheten, Gud — allt det där var med
detsamma borta för honom. Han blev fullkomligt övervunnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/30/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free