Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var från Karl den tolftes land. Han ville behålla mig ett
halvt år som sin gäst, men jag kunde blott stanna några dagar.
Men under dessa dagar levde jag som Nur-ed-din Ali
i Tusen och en natt. Framför det hus jag bebodde låg en
liten förtrollande trädgård, rik på blommande syrener och
doftande rosor. Gångarna voro belagda med marmorskivor,
och mitt i trädgården infattades en kristallklar vattenspegel
i en bassäng av vit marmor, ur vars mitt en hårfin stråle steg
mot höjden, glittrande likt en spindelväv i solskenet. Och
då jag sent omsider lämnade all denna härlighet räckte mig
min värd en hel börs, späckad med silvermynt.
Jag såg tydligt framför mig den ädle och kloke
Nasr-ed-din Schah, då han i en skrud av blixtrande juveler och
smaragder mottog konungens ambassad i sitt slott i Teheran
och mina tankar återvände till Emaret Sepa Salar, där vi
bodde och där vi om aftnarna vandrade under plataners och
cypressers kronor.
Så låg jag nästan fullt vaken hela dagen med vidöppna
ögon och stirrade på tältets vita duk, dock utan att vila
blicken på någon bestämd punkt: den irrade bort i ett oredigt
kaos.
Blott ett par gånger blev blicken skum och matt,
tankarna grumliga och jag försjönk i halvt medvetslös dvala.
Då vilade jag åter på den friska ängen i silverpoppelns skugga.
Hur bittert var det icke att vakna till verkligheten!
Vem av oss skulle dö först, vem skulle vara nog olycklig
att bli den siste? Måtte det gå fort, så att vi icke allt för länge
behöva plågas av dessa förfärliga andliga och kroppsliga kval!
Timmarna följde varandra oändligt långsamt. Jag såg ofta
på klockan, och varje timvarv föreföll mig som en evighet.
Men vad var detta! En skön och behaglig svalka göt
sig kring min kropp. Under tältdukens uppvikta fållar drog
vid middagstiden en svag fläkt utifrån öknen. Men den var
tillräcklig för att inverka på den känsliga kroppen. Brisen
blev allt livligare, och vid tretiden kändes det ibland så friskt,
att jag drog en filt över mig.
Nu inträffade något som föreföll mig hart när som ett
under. Mina krafter återkommo i samma mån solen nalkades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
