Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
halv 12 blev hettan så olidlig, att det svartnade för våra
ögon, och vi sjönko utmattade ned på en dyn. Här måste
vi rasta hela dagen i en mot norr vettande brant sluttning,
där sanden ännu ej hunnit uppvärmas.
Med spadens tillhjälp gjorde Kasim under själva kammen
en fördjupning och grävde fram nattkall sand. Vi klädde
av oss splitter nakna, bäddade ned oss i sanden, hängde
kläderna på spaden och uppställde den som solskärm för
huvudet. Här lågo vi nu friskt och härligt, och ibland kändes
det till och med riktigt svalt.
Men efter hand uppvärmdes sanden av kroppen och
luften. Vi skakade den då av oss, och Kasim grävde fram
ny kall sand, som han öste över mig. Det var ljuvligt! Det
kändes som en kall dusch mitt i det glödande solgasset. Blott
huvudena stucko upp ur sanden, och vi skyddade dem noga
för solsting. En mygga och två flugor höllo oss sällskap; de
voro möjligen vinddrivna fjärran ifrån.
Så lågo vi begravna i sanden, utan att yttra ett ord och
utan att kunna sova. Först klockan 6 rörde vi på oss, klädde
oss och fortsatte långsamt och tungt, ty sannolikt hade
kroppen mattats av det torra sandbadet. Men vi gingo och gingo
med otaliga avbrott, med kompassen i hand, rakt åt öster
ända till klockan 1 på natten, då vi trötta och förbi slumrade
in på en dyn.
Den 3 maj bröto vi efter en stärkande sömn upp
klockan halv 5. Före soluppgången var alltid vår bästa
vandringstid, ty vi kunde då i den friska luften gå långa stycken utan
avbrott.
Denna dag medförde ny näring åt vårt slocknande hopp,
och vi fingo åter mod. Plötsligt tvär stannade Kasim,
fattade i min axel och pekade stirrande mot öster utan att yttra
ett ord. Jag såg och såg i den angivna riktningen, men kunde
icke upptäcka något ovanligt. Men med sina falkögon hade
Kasim vid den östra horisontens rand upptäckt en grönskande
tamarisk. På denna koncentrerade sig nu hela vårt hopp om
räddning.
Vi styrde kosan rakt på tamarisken och aktade oss noga
att förlora honom ur sikte. Då vi befunno oss i dyndalarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
