Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara värda att beaktas. Han säger sig t. ex. ha gjort den
iakttagelsen, att om man på växter, tillhörande klassen Monoécia,
skär bort anlagen till honblomman, så vissna hanblommorna
bort utan att utveckla sig. Skulle denna observation vara
riktig*, har Strindberg därmed givit ett intressant uppslag för
växtfysiologien, liksom hans iakttagelser angående
undersva velsyrligt natron som fytokemiskt reagens även torde vara
vetenskapligt brukbara.
Men i stort sett utgör redan det faktum, att Strindberg
vill reformera icke blott kemien utan även botaniken och
astronomien, en antydan om att något måtte vara sjukt.
Som astronom hyser Strindberg ett särskilt intresse för
månen, och då han för några år sedan uppehöll sig i Lund,
gällde ett av hans första besök astronomiska observatoriet.
Han beskådade månen natt och dag och fann allt bekräftat:
månen var en kvartsskiva, som slungats ut ur jorden,
månlandskapet med de slocknade kratrarna var en myt, och
gubben i månen var — Amerika, som speglade sig i kvartsskivan.
Birger Mörner, som var den tredje i sällskapet, gjorde
den invändningen, att vi snarare borde se Europa speglas i
månen...
— Hm, svarade Strindberg med sitt egendomliga leende,
när man ställer upp hypoteser, får man inte vara småaktig.
Vi fortsatte vår nattliga promenad och hamnade till sist
på ett av lärdomsstadens naturvetenskapliga institut, vars
amanuens för Strindberg demonstrerade den Abbeska
belysningsapparaten.
Röda rummets författare lyssnade med ett allvar, som
hörde han en dödsdom förkunnas, men utbad sig därpå att
få låna mikroskopet ett ögonblick och försvann i ett sidorum.
Där dröjde han, och då hans sällskap efter en stund trädde in,
mötte dem en egendomlig syn: Strindberg låg på knä framför
fönsterkarmen, på vilken han placerat mikroskopet; tuben hade
han vridit tillbaka och ställt in på — stjärnorna, som han
mikroskoperade med oljimmersion. —
Allt sedan Strindberg hösten 1892 lämnade Sverige, ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
