Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*„1.HII ■■■ ...... Hl I ■ ............. *«7
Hjalmar Procopé
NIDSÄNGEN.
Luften i kämparnas lag var tung,
trögt gingo skratten och talen.
Stum satt edsförgätande kung
midväggs i kungasalen.
Reste sig skalden. I facklornas rund
dallrande strängarna blänkte.
Vinet han strök från vitskäggig mund,
kvad så vad alla tänkte:
”Vida jag farit. Vart jag än hann
satt jag till bords bland de främste,
fann över allt dock, att tvesint man
aktas bland män som den sämste.
Kung, du har brutit ditt kungaord,
vanfrejd din vandring hölje!
Ej är din plats vid de fries bord,
icke i hövdingars följe.
Krokne din rygg och skrumpne din kind,
träl ibland trälar du blive.
Åkrar du gödsle, bastrep bind,
getter i vall du drive.
Nid skall resas allt landet runt,
ingen skall så eller skära.
Gräs skall ej gro, varken fett eller tunt,
tistel skall tegen bära.
Landsfejd skall frodas, lag och rätt
skipas av stigmanskniven,
intill dess edsförgätarens ätt
varder ur landet fördriven.”
Så kvad han, skalden. Hans nidsång drog
stormbådande fram genom salen*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
