Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ ■’ ■.■;■■ ■ ■ 1 —. ■ —■ ■■ ■- ■ —...... ■’ ■■ ■ ■ :V
Arvid Mörne
II.
Från brinken, vilken bär min förstubro,
går stigen ner till sommarredda fälten.
Så stilla vila de i kvällsblå ro.
I tegars mull miljarder frökorn gro
till säd, till bröd. Från åsens granskogsbälten
bar skuggan sänkt sitt skärp på slumrad by
och tystnad dalar över skumma vägar.
Blott forsen med ett dämpat, fjärran gny
i dunkla dälden tömmer fraggfylld bägar.
III.
I väster flammar himlens solgångsbård.
Men mellan kullarna kring Esbo gård
och över Träskby-slätten skuggan glider,
av trådar vävd, som vår blå kvällen spann.
Hon sveper vägen, där en ensam man
med främlingssteg igenom bygden skrider.
Du bygd, som bär en sällsam vårdröms drag
med lugna åars fina silverstrimmor
på fältens duk, med flor av majkvällsdimmor
kring holmlikt höjda kullars hängbjörkshag,
en okänd vandrare dig ser från vägen,
som steg du ur en dröm, en dikt, en sägen,
en okänd man dig älskar med förtegna
och djupa känslor mer än dina egna.
En okänd man! En främling här — som jag.
* * 5*C
ÖN.
Nu fågelkören tystnat och spillkråkans skri
så vinterbådande och ödsligt når min gård från moarna.
Kring flustret surrar ett förlupet, ensamt bi
och brunnens tak är vitt och frusna glänsa hoarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
