Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där står ej sten av mur, av helgedom.
Och vad de fundament av kvader heta,
som vandringsmannen närmar sig i from
och spänd förväntan, ej de lärde veta.
Eurotas rinner än bland vassrör fram.
Mot solnedgången står med snöhöljd kam
Taygetos som förr och trotsar tiden.
Och än man tyder på den grova sten,
som långsamt vittrar över hjältars ben,
ett namn och dessa enkla ord: i striden.
* * *
ARGAIOS’ OFFER.
På altaret av mossbelupen sten
bland ofierlämningar av vitnat ben
Argaios lägger enkla förstlingsgåvor
av trädens frukt och fältens sommarhåvor:
saftfyllda fikon, gula veteax
och honung, glimmande i kakans vax.
— Åt dig, o Zeus, som skänker sol och skugga
och sommarns rika skördar eller njugga,
vår stränge tuktare, vårt skydd och hägn!
Jag tackar dig, men ej för vårens regn
och ej för mina odlingsmarkers mylla
och ej för axen, vilka nu förgylla
med guld, som böljar, mina åkerfält,
och ej för trädens fikontyngda grenar
på detta altare jag gåvor ställt.
Jag tackar dig för mina täppors stenar.
Jag tackar dig för långa sommarglöden,
som tvingat mig att leda källors flöden
till torra rankor och till träd, som törsta.
Ty musklers stål jag fick och så det största,
en vaken vilja, målmedveten, stark,
i årens strid mot sol och stenig mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
