Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uren herre for tillzanzibar.
iv.
SÖDER OM KANARIEN.
Det var med en underbar känsla av ro jag förnam
propellrarnas sakta ljud, då vi åter kommo i gång på redden
utanför Santa Cruz de Tenerife. De sista hinduerna hade med sitt
kram rusat ned i båtarna, de sista nakna pojkarna döko efter
spanska kopparslantar och tyska nickelmynt som
miljonärmässigt ströddes över relingen. Agentens fina motorbåt svängde
ut från amiraltrappan och i samma stund stack Tabora i en
stor, säker båge mot söder.
Det gav en djup ro i själen detta, ty nu skulle tolv fria
oceandagar följa, tolv långa dagar utan början och slut, med
himlen, havet och skeppet.
Jag förvånade mig korttänkt över att inte alla kände det
så som jag, ja där var nog rätteligen ingen som gjorde det.
En del hade rest denna väg förr, andra visserligen icke, men
det fanns ingen utom jag som for för att fara. Utan de foro
för att komma fram —till Angola, Svakopmund, Kap, Durban
— och dessa tolv döda dagar grämde dem.
Tenerife följde oss med sin långa sydspets. Moln lågo
kring de lägre bergen och skymde de högsta grupperna av små
vita hus. Men Piken stod fri och trolsk över skyarna. Och
åter såg man detta mirakel, som hör till alla Atlantikfarares
minnen, att toppen steg allt mera ju fjärmare han dröjde och
till sist tonade bort i höjden som en glimrande triangel, ett
ensamt gudsöga.
Mjukt och smeksamt porlade det under hyttventilen hela
kvällen, och passaden kom i små, sökande stötar ända in till
bädden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
