Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gonkaffet, och hava den jämförelsevis originella uppfattningen
att ostsorten Brie fattas med fingrarna.
En av de fyra är sedan i går min vän. Anledningen är
den att han i röksalongen något sjöblek närmade sig stewarden
och sade: bitte. Denne stod stum och portugisen upprepade:
bitte, bitte. Vartill stewarden i brist på annan uppfattning
leende genmälde: bitte, bitte. Nu blickade portugisen
förtvivlad mot mig, som satt allena och läste. Han pekade på sin
mage och skrek bitte. Det gick upp för mig att han möjligen
menade Bitter, Magenbitter, och nämnde ordet angostura.
Det lyste till som en liten sol i hans redan förvridna anlete och
stewarden skänkte i ett betydande kvantum av den bruna
välsignelsen. När glaset var tömt, kom lisboanen fram till mig,
tryckte min hand och sade en lång och hjärtlig historia, vars
etiska koefficient tydligen utgjorde: ”Gud skydde er, ädle
främling.” Varefter han började rulla med vitorna och störtade
till relingen.
Konsuln och lilla frun. Han är en av båtens få
engelsmän och skall för ett par år gräva ned sig i Angola såsom
H. M. George V:s ombud. Presenterade sig och sin gemål så:
”1 am mister Blake and that’s my little wife.” Denna fru, ett
huvud längre än mannen, är just den ovan antydda
190-centi-metriga. Hon har ett vackert ungt ansikte, men en så
osedvanligt pyramidal statur att, om hon i simdräkt ställde sig på
däck med fotterna en meter från varandra, tre av portugiserna
skulle med en lätt huvudböjning felfritt passera porten. Den
fjärde behövde icke böja huvudet.
M. Pichon. Ende fransman i I klass. Gruvingenjör i
engelsk tjänst. Reserverad och stillsam. Saknades en dag vid
andra frukosten. Söktes i hytten, på promenaderna och på
alla tänkbara ställen. Ofinnbar. Oro bland damerna. ”1 fjol
föll en över bord.” ”Ja, och en gång kastade sig en i havet.”
Diverse stewarder sändes ut. Det dröjde, oron steg.
”Han hade också någonting besynnerligt i sin blick.”
”Ja det fäste också jag mig vid, och han kunde stå en
halv timme och stirra mot havet fastän där inte syntes
någonting.” Några avbröto måltiden. Verkligt obehaglig
stämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
