| 258 |
Med blodröd tunga spiselflamman hväser
Och äskar näring, lik en hungrig gam.
Jag offrar buntar af mitt skrifna kram:
Hvart blad på härden kröker sig och fräser.
På svartnad botten jag i eldskrift läser
Fragmenter af min unga lefnads dram;
Vid Hekate, den biten var ej tam! --
Jo, jo, det händer, ungdomsblodet jäser.
Farväl, farväl, I delar af mig själf,
Jag har förskonat er från tryckarsvärta,
Från långsam död i smutsgul Lethes älf!
I voren barn af våren och mitt hjärta!
Att lefva varm och falla ned i glöd,
Det är en renlig och en vacker död.
