| 7 |
(Tillegnan.)
Minns du, då vårt hem vi byggde en gång
I främmande land?
Af tvenne makter -- kärlek och sång --
Där väfdes ett magiskt band.
Den stråle, ur diktens källa sprang,
Skall varda all;
Här hör du kanske dess afskedsklang,
De sista dropparnes fall.
Men kärleken följer en högre lag
Evinnerligt.
Han brister ej ens med hjärtats slag:
Du vet, han var mer än -- dikt.
