Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju engelska dikter - Molnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag kungs-örnen är,
Som på klippan där
Hvilar vingen i gyllene färg;
Men när djupt i våg,
Från fullbordadt tåg,
Solen sjunkit till kärlek och ro,
Och af skuldran gled
Hän i västerled
Pupurmanteln från eterns bro,
Är jag dufvan, som tryggt
Efter luftig flykt
Lägger vingarna hop i sitt bo.
Med blekhvit flamma
Den djupt ensamma
Månflickan kommer ibland;
Vandrar vemodsfull
Ofvan snöig ull,
Som krusar min tröskelrand.
En ande ej hör
Det fjät hon gör
Hän öfver mitt tunna tak –
Det rämnar ändå
Och stjärnorna små
Bakom henne bese mitt gemak.
Jag ler bak skärm,
Då de kretsa i svärm
Som guldbin omkring mitt hus,
Vidgar rämnan med flit
I min tältduk hvit,
Som vardt spänd vid en nattvinds sus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
