Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan misströstan eller förtviflan, fann sig till
rätta i sina förändrade förhållanden. Grushögarna
undanröjdes, förfallna inrättningar upphjälptes,
öfverallt spanade man efter nya verksamhetsfält
till nytta och förkofran. Äfven ärriga krigare,
utan sysselsättning i Sveriges numera betydligt
förminskade här, grepo till pennan eller plogen,
och gamla karolinska fältöfverstar, som oförberedt
kallats att fylla viktiga civila värf, utvecklade
ofta på ämbetsrummet framstående duglighet och
organisatorisk förmåga.
Det galleri af utmärkta svenska män, hvilket Svenska
Akademien årligen riktar med en ny lefnadsteckning,
en ny bild i präglad metall, omfattar redan bland
namnen från frihetstidens första skede flera, öfver
hvilka krigarens och ämbetsmannens förtjänster spridt
gemensam glans. Till den store ARVID BERNHARD HORN
sluta sig SVEN LAGERBERG, GUSTAF VON PSILANDER. Sin
plats i raden intager nu RUTGER FUCHS. Utan att
äga en fältherres ledande ställning, hade han den
sällsynta lyckan att vid ett par krigshistoriskt
märkliga tillfällen ingripa på ett sätt, som aldrig
kan af svenska män förgätas: namnet Rutger Fuchs är
sammanflätadt med Gadebusch, Sveriges sista stora
seger till lands, men först och sist med Södra
Stäket, en träffning för alltid minnesvärd, icke ur
synpunkten af de stridandes antal, men genom segerns
omedelbara följd: Stockholms räddning undan ryska
mordbrandsfacklor. Den hufvudstad, som hans tappra
klinga försvarat, skulle därtill under en följd af
år i honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
