Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stridens utgång länge oviss, innan svenskarnes seger
äfven här afgjordes. Å ömse sidor stred man med
utomordentlig tapperhet, men svenskarnes utmärkta
ledning och öfverlägsna artilleri gåfvo utslaget.
Här är icke platsen för en mera ingående skildring
af Stenbocks kloka anordningar närmast före
och under drabbningen, af de särskilda svenska
truppafdelningarnas ingripande och alla den blodiga
kampens växlingar; den utförliga berättelsen härom
tillhör vår krigshistoria. Den bästa och åskådligaste
framställning vi äga af själfva slaget och hela
Stenbocks tyska fälttåg är gifven af den krönte
häfdatecknare och skald, hvars »Bidrag till Sveriges
krigshistoria 1711–13» här förnämligast lagts till
grund.
Det är med Rutger Fuchs’ andel i striden och segern
vi närmast hafva att sysselsätta oss. Dalregementet,
som han hade hedern att anföra, medan dess öfverste,
grefve Magnus De la Gardie, kommenderade såsom
generalmajor i arméen, stod ytterst på infanteriets
vänstra flygel och hade emot sig ett danskt batteri
af 13 kanoner samt där bakom i första linien
danska lifgardet. När en utdragen trumhvirfvel
gifvit signalen, hastade på en gång alla de svenska
kolonnerna, under ett häftigt snöglopp, som slog
dem i ansiktet, utför höjdsluttningen, fram genom
det trånga passet och uppför backen midt emot, från
hvilken danskarnes eld härjade i deras led. Fuchs
och hans främsta bataljon – efter honom kom major
Leijonhufvud med den andra – stormade utan att lossa
ett skott upp mot de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
