Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rutger Fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det hvilar en egen förbannelse öfver upprörda
partitider, att icke ens ädla personligheter kunna
genomgå dem, utan att något stänk skall stanna kvar
på deras rykte. Under den bedröfliga Lewenhauptska
saken kom Fuchs att anbefalla en åtgärd, hvilken
man gärna velat se utplånad från hans så rena och
vackra eftermäle. Han lät nämligen i häktet belägga
fången med fotbojor. Detta kan väl förklaras genom
den föregående rymningen och det ansvar Fuchs härvid
ådragit sig, hvarjämte det var brukligt att sålunda
behandla andra lifdömde; dock vill det synas, att
under det sista dygn den olycklige hade att lefva,
hvarje möjlighet till flykt kunnat förebyggas,
äfven utan anlitande af detta medel. Också
ogillades Lewenhaupts behandling af många, om den
än icke framkallade en så gränslös och enhällig
förbittring, som Fersen i sin berättelse vill låta
oss tro. Tillfället att komma en af mössornas bäste
män till lifs var alltför lockande, att icke den gamle
partiskribenten skulle doppa sin penna i den bittraste
galla han kunde åstadkomma. »Hela staden», skrifver
han, »var uppeldad mot öfverståthållarens oförsynta
och barbariska stränghet; populacen äfvenledes. Det
stridde emot dess religionsöfvertygelse och tvärt
emot bruk, att ej lämna rådrum åt en brottslig till
dess själs välfärds besörjande. Det stridde ock mot
adliga privilegierna att med järn belägga en adelsman
[1].
Partihämnden uppväckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
