- Project Runeberg -  Snorre Sturlesons Ynglinga-saga. Tolkad och upplyst /
II

(1854) [MARC] Translator: Carl Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mer skola såra hans öra. De äro likväl icke något annat, än
äldre former af vårt eget språk, antingen ännu lefvande i
stundom rätt många af våra landskapsmål, eller ock lån från det
Nordiska fornspråket. Man hoppas likväl, att de, med litet god
vilje, skola vara lätta att forstå genom sammanhanget, hälst de,
med högst få undantag, äro så valda, att de upplysas af sina i
Svenskan ännu lefvande ordfränder. Eller kunna numera inga
andra ord låuas, än Tyska, Franska, Latinska och Grekiska?

Utom önskan att visa Svenskans fullkomliga sambördighet
med Isländskan, skulle,denna öfversättning äfven utgöra ett försök
att, medelst sin trohet mot urskriften, gifva ett begrepp äfven om
fornspråkets grundlynne och anda. Men för att icke förlora det
forngamla i språk färgen, har det varit nödvändigt att så litet som
möjligt frångå den ursprungliga ordföljden och vissa åldriga
egenheter deruti, såsom de korta meningarna, verbernas ställande i
deras början, de ofta upprepade bindeorden, m. m. — Med ett
ord: detta försök kan icke med rättvisa bedömas, om det endast
läses för sig sjelft, utan att det jämnföres med urskriften. Ocb
det är om en sådan jämnförelse, anställd med kärlek till saken
och skonsamhet, som öfversättaren vågar bedja läsarenI Det var
derföre ursprungligen afsigten att sida mot sida aftrycka den
Isländska texten, emedan den önskade jämnförelsen då legat närmare
vid handen. Men då man nödgats spara på rum och kostnad så
mycket som möjligt, har det, ty värr, most underlåtas, hvad den
prosaiska texten angår. Mot införandet af urskriftens
skaldever-ser mötte likväl icke sådana hinder, och derföre har det skett
med dem, till åtminstone någon liten ersättning.

Den största svårigheten har legat uti återgifvandet af
skalde-verseme, om de icke helt och hållet skulle förlora sitt Fornnordiska
skaplynne. Härtill hör väsendtligen två ting:
bokstafsrira-met och bildspråket eller omskrifningarna, hvilka äro så
innerligt iniorlifvade med all Fornnordisk skaldskap, att det
endast varder prosa, om de försvinna. Bokstafsrimmet består uti,
att J2 eller 3 betonade ord inom hvarje verspar börja med
samma bokstaf, om de äro konsonanter, men äro de vokaler böra
de hälst vara olika, t. ex. i 17 Kap.:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snorreyng/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free