Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
blotades åt dem. Njörd vardt sotdöd; lät han ock märka sig
åt Oden, innan han dog. Svearne brände honom) och alle
greto mycket öfver hans graf*
H Kap.
Freys död.
Frey tog då vid riket efter Njörd; han var kallad
drot-ten öfver Svearne och tog skattgåfvor af dem. Han var
vän-säll och årsäll som hans fader. Frey reste i Uppsala ett stort
tempel och satte der sin hufvudstad) samt lade dertill sina
skylder, land och lösorar1: då hofs Uppsala öd1 2 och har evigt
hållits sedan. I hans dagar hofs Frode-friden; då var det goda
år i alla land, och Svearne tillräknade Frey detta. Vardt han
derföre mer dyrkad, än de andre gudarne, att folket i hans
dagar vardt rikare än förr på frid och årsväxt. Gerd3,
Gy-mers4 dotter, het hans hustru, deras son het Fjölner5. Frey
het Yngve6 med annat namn. Yngve-namnet var i hans ätt
sedan hållet för hedersnamn; och hans ättmän voro sedan
kallade Ynglingar. Frey fick sot; men när soten led på honom,
letade män sig råd och läto få män komma till honom, och
de byggde en stor hög, lemnade dörr derpå och 3 gluggar.
Men när Frey var död, båro de honom lönneliga in i högen
och sade Svearne, att han lefde, och vårdade honom der 3
vintrar. Men all skatt hällde de i högen: i en glugg guldet,
men i den andra silfret, i den tredje kopparpenningatm Då
höllo sig årsväxt och frid.
43 Kap.
Om Freya och hennes döttrar.
Frey a uppehöll derefter bloten, i ty att hon då ensam
1) Lös-Örar; det säges vanligtvis orätt: lös-ören och ett öre; men
det bör heta en öre (hvilket ock stundom höres), ph Örar, — misstaget
kommer af ett öra, n.
2) Uppsala öd: se nästa sida.
3) Gerd jicke: Gerda), den omgärdande, omsorgsfulla, blida, hulda.
4) Jsl. Gymir, en hafjäUe, jf. Gr. ttvua och %v[ia.
5) lsl. Fiölnvr, kanske: den mångförsökte, afjfa/7, T. viel, mycket.
6) lsl. Ynyvi; kommer icke af ungr, ynyvi, ung, jf, F.-Tysk. Ingew*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
