Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefde efter bland gudarne. Ty vardt hon då storfröjdad, så
att med hennes nðmn skulle man kalla alla höga hustrur, så
som de nu ock heta fruvor (fruar). Så heter ock enhvar
freya (fru) öfver sin ega, men den hus-frey a1 (husfru),
som bo eger. Freya var ganska blidlynnt. Od1 2 het hennes
bonde, hennes döttrar heto Hnoss ochGersime3; de voro mycket
fagra, och efter deras namn äro de dyrbaraste klenoder så
kallade. — Nar alle Svear fått veta, att Frey var död, och då
frid och god årsväxt ändock höllo sig, så trodde de, att så
monde vara, medan Frey vore qvar i Svithjod, och ville icke
bränna honom, och kallade honom veridens gud och blotade
mest åt honom till gröda och frid i all tid sedan.
14 Kap.
Konung Fjölners död.
Fjolner, Yngve Freys son, rådde derpå öfver Svearne
och Uppsala öd4; han var mäktig, fridsäll och årsätl. Då var
Frid-Frode i Hleidr, och dem emellan var mycken vänskap
och hembjudning. När Fjölner en gång for till Frode på
Seland, så varder gjordt ett stort gille och budet dert ill vida
om landen. Frode egde ett stort boningshus; der var gjordt
ett stort kar, många alnar högt och sammanokadt med store
timmerstockar. Det stod i understugan, men uppeöfver var
ett loft5 med öppning i golftiljorna, så att lagen (drycken)
derifrån nedhälldes. Karet var blandadt fullt med mjöd; det
var en mäkta stark dryck. Om qvällen följdes Fjölner till
1) Hus-freya, förekommer I Gotl.-Lag. under formen husfroya,
och på Gotl. runstenar ända ned på 1400-talet läsas: husfraua, -froiaf
froua, -frou, -fru; bäraf är trol. ordet hustru bildadt, ej af hus-tro.
2} Isl. Oör, m., betyder sång, sinne; men óðr, adj, sinneshäflig,
rasande.
3) Isl. Ger-,gör-simi, f., A.-Sax. gœr-scvme, bet. kanske: en utarbetad
(gjord) kedja, af görr, gjord, simi, m, snöre, band, Gotl. simi
4) Isl. Uppsala auöi, dat. sg., af auör, m., gods, rikedom» öd.
Man skrifver i Sv. orätt Öde och gör det till neutr., detta misstag bar
troligen kommit dels af ordets ställning 1 dat. (auöi) bär, der det nu andra
gången förekommer» och dels har väl ett öde» fatum, medverkat, (jf.
Öre, s. 11 not. 1).
5) Loft, Isl. loft, rum i öfre våningen; detta ord begagnas ännu i
inånga af våra landskapsmål, nästan i samma betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
