- Project Runeberg -  Snorre Sturlesons Ynglinga-saga. Tolkad och upplyst /
13

(1854) [MARC] Translator: Carl Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

härberget i det nästa löftet och hans svit med honom. Om
natten gick han ut i svalen1, att leta sig ett ställe; han var
sömnyr och stupdrucken. Men när han vände åter till
härberget, gick han fram efter svalen och till en annan
lofts-dörr och der in. Han miste då fotfäste, föll i mjödkaret och
omkom der. Så säger Thjodolf den Hvinverske:

Feghets-ordet1 2, Vard framgengt,

45 Kap.

Om Svegder.

Svegder tog riket efter sin fader. Han gjorde strängt

1) Isl. svalir, m. pl., Goti. svali, m., i fl. ländsk, svale, förstuga % eg.
den gång, som, i den äldre tidens hus, i andra våningen sträckte sig långs
medj hela ena ytterväggen, och till hvilken dörrar ledde från alla
lofts-kamrarne. Sådane svalat träffas ännu ofta på landet i Norge och Sverige,
ja, både i Kristiania och Uppsala.

2) Isl. feigðar ord, eg. dödsnödvändighetens ord, af feigd, f..
dödsvisshet, af feigry Gotl. faigur, Dal. och i många andra ländsk. feg, af
ödet bestämd att dö.

3) Isl. siklingr, skåldebenämning på en konung.

4) Isl. Svigdis-geira siklingr, Svigders lands konung, d. ä. Fjölner, och
det är då det samma, om man tager Svigdir = Svegðir, eller såsom ett af
Odens tillnamn, ty landet blifver i alla fall Svithjod. Vid denna förklaring
ta ges versen så: Ok vindlauss vdgr skyldi of-vida Svigdis geira# (g. sg. af
geint m.) sikling; men man skulle äfven kunna taga den sålunda: Ok
svigdis geira (g. p|. af geirr, m.) vindlauss vågr skyldi of-vida sikling, då
öfversättningen blifver:

På siklingen vindlösa våg

oxe-spjutens vinna skulle.

Efter någres uppgift skulle nämnt, svigdir vara ett skaldenamn på oxen;
oxens spjut vore då born, dryckeshorn. — Hvad Svegdir eller det äldre
Svigdir betyder är dunkelt; del är kanske af samrna rot som Isl. sveigia,
böja, hvartill höra svigna, och subst. svig, n., och sveigr, m., och det har
således funnits ett starkt verb sviga, sveig, sviginn, Gotl. sväiga, svaig,
svigin, sviga, svigta, böjas. Svigdir blefvc då en nedböjare, underkufvare,
hvilket således som tillnamn kunde passa både Oden, en härförare, och
på ett så’starkt djur som en oxe.

5) Isl. vågr vindlauss, d. ä. mjöden uti det inbyggda karet, dit ingen
vindflägt kunde tränga.

som till Fjölner kom,
framgång fick
der Frode bodde.

På sikling3 öfvér
Svigders4 land
vindlös våg5
vinna skulle.

par s Frödi biö,
feigöar ord,
er at Fiölni kom •
ok sikling
Svigdis geira
vågr vindlauss
of-vida skyldi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snorreyng/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free