- Project Runeberg -  Snorre Sturlesons Ynglinga-saga. Tolkad och upplyst /
25

(1854) [MARC] Translator: Carl Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dräpit hvarandre.
Ej förr man sport
Freys afkomma1
öke-don1 2 i

örlig3 nyttja.

Dags frœndr
of-drepast kvdðu.
Frá-t maðr ádr
eykia gervi
Freys afspring
i folk hafa.

24 Kap.

Om Alf och Yngve.

Yngve och Alf4 voro Alreks söner, som konungdom togo
i Svilhjod der näst. Yngve var en härman väldig och all—
segersäll, han var frid5 och den störste idrottsman, stark och
i drabbningar den skarpaste, gifmild och en stor glädjeman6;
af detta allt vardt han fräjdad och vänsäll. Konung Alf,
hans broder, satt hemma i landet och var icke i härnad; han
var kallad Elfsi och var en tystlåten, hårdlynnt och oumgängsam
man. Hans moder het Dageid7, dotter af konung Dag den mäktige,
från hvilken Döglingar8 äro komne. Alf konung egde en hustru,
som Bera9 het, den fridaste bland qvinnor, mycket manhaftig
och högeliga gladlynnt. Yngve Alreksson var en höst kommen
från viking till Uppsala och var då storfräjdad. Han satt
ofta om qvällrana länge vid dryckeslag; men konung Alf gick
ofta tidigt att sofva. Drottning Bera satt tidt uppe långt ut
på qvällarna, och talade hon och Yngve sig till gamman.
Men konung Alf sade jämnt till henne, att hon icke skulle
sitta så länge uppe om aftnarne, och bad henne gå tidigare att
sofva, sägande, att han icke ville vaka efter henne. Hon

1) Dags fränder och Freys afkomma, d. ä, Alrek och Erik.

2) Is!, eykia gervi, n. pl, ökedon, d. ä. hästbetsel.

3) Isl.folk, n., eg. folk, men äfven: manskap, här, enl. Sn. Edda.

4) Isl. Alfr, m., Alf, af de välgörande, ljuse alfernes slägte, kanske
just betydande ljus, hvit, jf. alfta, alp ta, svan, jf. Lat. cdbus, hvit, och
kanske Alpes, de hvila bergen (?).

5) Isl. friðr, adj., fager, skön, modig, tapper.

6) Isl. gleðimaðr, m., en gladlynnt menniska; ty det tillägges både
män ocb qvinnor, oaktadt det är maskulinum.

7) Isl. Dag-eiðr, f., står trol. för Dag-heiör, den dagklara, af heið,
n., klart väder.

8) DögUngar, pl., benämning på konungar, af Dagr, enl. Snorra Edda,
men tör snarare komma af dögl, n. pl., vapen, bjelmar.

9) Isl. Bera, f., björninna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snorreyng/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free