Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han mycket rik pa lösi gods. Anund konung for med sin
här till Estland att hämna sin fader. Han gick der upp med
sin här och härjade vida om landet och fick mycket härfång,
samt for om hösten åter till Svithjod. I hans dagar var god
äring i Svithjod. Konung Anund var bland konungar den
allra vänsällaste. Svithjod är ett stort skogland, och
ödemarker ligga der så, att mänga dagsleder äro öfver dem.
Konung Anund lade stor ifvér och kostnad på. att rödja
marker och bebygga rödjningarna ‘. Han lät ock lägga vägar öf-
ver ödemarkerna, och furmos då vida om i markerna
skoglösa land, och der byggdes då stora härad. Vardt på detta
sätt vidsträckt land bebygdt, i ty att det var nog af
lands-folk till landets byggande. Konung Anund lät bryta vägar
öfver allt Svithjod, både öfver skogsmarker, myrar1 2 och
fjällstigar: för ty var han Bröt-Anund kallad. Konung Anund
satte sine gårdar i hvart storhärad i Svithjod och for om allt
landet, på vetslor (gästningar .
38 Kap.
Om Ingiald lllråde.
Bröt-Anund egde en son, som Ingiald3 het. Då var
Yngvar konung i Fjädrundaland4. Han hade med sin hustru
två söner, het den ene Alf och den andre Agnar; de voro
1) Is!, rud, äfvcn rióðr, n., rödjning, upprödd plats i skog, af ryðia,
rudda, rödja. — Det är detta ord, som, under formerna rud, ryd och
röd, så ofta ses i socken-, men i synnerhet i gårdsnamn öfver större
delen af Sverige, men likviil talrikast i Göta rike. Den namnändclse åler, som
ser ut som -red, är dock icke alltid ett förderfvadt -röd, utan ofta nog
bara ett ed (Isl. eid, n., ed, landtunga), och det föregående r är en
lem-ning af det förestående ordets forna genitivändelse, t. ex. Elgar-ed,
likasom Elgar-ås, af Forn-Sv. elgr, g. elgar,
2) Isl. mýrr; pl. myrar, myr, myrar (icke: myra, myror, som är ett
djur.)
3) Isl. Ingialdr, Sv. Kun. Inkialtr, m., af Ing i och den till
betydelsen obekanta ändeisen -aldr. Ingi är trol. del samma som Yngve, och
den äldsta formen häraf har väl varit Ingvi I»Inguvi.
4) Fjädrundaland; se not. 2 sid. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
