- Project Runeberg -  Snorre Sturlesons Ynglinga-saga. Tolkad och upplyst /
58

(1854) [MARC] Translator: Carl Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brände dem inne med allt deras manskap. Efter detta lade
han under sig allt det rike, som konungarne hade egt och
satte höfdingar deröfver. Konung Högne och Hilder, hans
son, redo ofta upp i Sveavälde, och dråpo dem af konung
Itigialds män, som han hade satt öfver det rike, hvilket
konung Granmar, deras frände, hade egt. Stod så i långan tid
en stor oenighet mellan konung Ingiaid och konung Högne;
och kunde konung Högne dock behålla sitt rike allt till
döddagar för konung Ingiaid. — Ingiaid konung egde tu barn
med sin hustru, och het det äldre Åsa1, men det andra Olof
Trät älga* 2 3. Göthild, konung Ingialds hustru, sänder svennen till

sin fostre Bove* i Vester-Götland, och vardt han der uppfödd
med Boves son Saxe4, som kallades Fletter5. Det är mäns
sägen, att konung Ingild drap 12 konungar, och att han svek
dem alle i grid6: ty var han Ingiaid den Illråde7 kallad. Han
var konung öfver mesta delen af Svithjod. Sin dotter Åsa
gifte han med Gudröd8, konung i Skåne9, och hon var sin

t) hl Asa, den af Asa-ätt komna, fem. till Ass (Ås, As), m.

2) Isl. Tré-tdgia, f., eg. trä-yxa, timmer-yxa (icke: trä-tälgare,
timmerman); telgia, f.., timmer-yxa, tålg-yxa, af talga l telgia, v.a., tälga,
slätfaugga. I Gotl.Lag. betyder tielgia, en mindre, likasom aftålgd, skade,
krossning, sår.

3) Isl. Eóvi, m., är trol. en äldre form af namnet Bw, Sv. Bo, en
som bygger eller bor, af búa, trol. äldre buva, kanske bugva, jf. byggva,
byggia, A.-Sax. buan, buwian, bugian.

4) Isl. Saxi, m., den med svärd väpnade, af sax, n., ett kort svärd.
Häraf kommer trol. folknamnet Saxar, Isl. Saxar, hvilket derföre på Sv.
aldrig borde skrifvas «Sacbser«. #

5) Isl. Fltitir, m., betyder troligen sköflare (eller den, som fläter sitt
hår?), af Isl. jtetta, fläta, sönderklyfva, blotta, sköfla, T. flechten, Lat.
plectere, pUcare.

6) Isl. grid, n. pl., säkerhet, fred, stillestånd, lejd, Vest-Göt. Lag.
grip, men grup i de öfriga Ländsk. Lag., möjligen af Isl. grexåa, reda,
lätta, hjelpa, betala; — eller skulle grup vara en äldre form än grip t

7) Isl. IU-råöi, m., och Åsas tillnamn Illráða, f., den ondt (illt)
rådande, af ittr, adj., ond, elak, A.-Sax. yfel, E. evil och ill, T. ubel.

8) Isl. Guð-röór, se Ghió-rauðr, uti not, till 53 kap.

9) Isl. Skåney (I. SÅrdm), d. ä. Skån-ey, Skånö, Skåne. Efter, som
jag tror, Grimms och Munchs snillrika förklaring, är detta just samma ord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snorreyng/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free