Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Hvedrungs mö1,
när HalfJan, som
å Holtar bod J(?,
följa nöddes
nornors dom,1 2
Och budlungeu
å Borroe
de seger-säkre3 4
sedan grofvo*
úr heimi baud;
þd er Halfdan,
sas d Holti bió,
norna döms
of-notit haföi.
Ok budluny
d Borröi
sigr hafendr
siðan fdlo.
53 Kap.
Om Gudrami Veide-konung;.
Gudraud5 het Halfdans son, som konungdom tog efter
honom: han var kallad Gudraud den stolte, men somlige
kallade honom Feú/e-konung6* Han egde en hustru som
Alfhild het, dotter af Alfaren, konung ur Alfhem7, och hade
1) Isl. Hvedrungs mœr, Hvedrungs mö, d. ä. Hel, emeAnnYIivedrungr
var en jätte (i Völu pi kallas ulfven Fenrer hans frändc). livad detta
ord betyder vet inan icke, men det moste vara ett apellativ, då äfven
Oden kan kallas Hvedrungr. — Hvarföre Hvedrungs namn i Aalls
öfver-sättning blifvit ändradt till «Hvidings« är svårt att inse; det ar kanskejbara
ett tryckfel.
2) Halfdan — — nöddes följa nornors (ödets) djom, d. ä.
moste dö; eg. står det: Halfdan hade njutit nornors dom. Döms styres i
gen. af notit. — Isl. nom (uttalas nårn), f., norna el* norn, ödets gydja. Eget
nog finnes det ett järnbiuk i Svearike, hvars namn Nårn uttalas alldeles
som det Isl. norn (dock ej som Ny-Jsl. näddn!).
3) Isl. sigr-hafendr; pl., de seger-säkre, eg. de segerhafvande, d. ä.
landets män.
4) Isl. sidan fdlo, sedan gömde eller grofvo, nl. ned i högen.
5) Isl. Gudraudr, Gudreydr I. Gudrödr, m., ty så mångformigt
skrif-ves detta ord. Gudraudr och reydr kunde betyda; den strids-röde, den i
drabbning rödgörande, blodutgjutande, af raudr, adj., röd, eller riódat ipf.
rattd; skulle det åter stå för Gud-hraudr, blefve det: den i strid
ödeläggande, undanrödjande, af hrióda, ipf. hraud. Formen Gud-rödr, g. rödar
(1. rapar, i Uppsala-eddan), är till sin ^betydelse dunkel. Jf. 49 kap.
(not. 2, s. 66).
6) Isl. Veidi-konungr, eg. jagt-konung, af veida, Sv. Bibeln v cd a,
jaga, veidr 1. veidi, f., djurfångst, Gotl. vaide, n., födekrok.
7) Isl, Alf-heimar, m. pl., Alf-hemmen, hvilket således väl
egentligen betyder: elf-bygderna, enär, enligt hvad texten vittnar, man i den
äldsta tiden under detta namn innefattade hela kustlandet från Glomrnen
till Göta-elfs utlopp, ehuru det senare blef ett verkligt landskapsnamn,
och ingen då tänkte på, att alfr möjligen var det samma som det
om-Ijudna elfr, elf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
