- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
36

(1928) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Arbetsgivare och arbetare - 1) Organisations- och avtalsväsen - Arbetarorganisationer - Arbetsgivarorganisationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arbetsgivare och arbetare

principen, vars överlägsenhet gentemot förutvarande
organisationsform särskilt ansetts ligga däruti, att den möjliggjorde ett mera
enhetligt uppträdande vid uppgörelser med arbetsgivarna och deras
organisationer. Emellertid har inom åtskilliga av fackförbunden rests motstånd
mot de omläggningar av organisationsväsendet, som reformen skulle
kräva, och densamma torde därför endast successivt och med åtskilliga
modifikationer kunna genomföras.

Den svenska fackföreningsrörelsen har under hela sin utveckling
upprätthållit mycket nära förbindelse med det socialdemokratiska
arbetarpartiet. Alltsedan partiets bildande (1889) ha dess medlemmar till större
delen utgjorts av fackligt organiserade arbetare, vilka genom sina
fackföreningar kollektivt anslutit sig till partiets lokalavdelningar, de s. k.
arbetarkommunerna. Vid dylik kollektivanslutning äga enskilda
medlemmar, som hysa annan politisk uppfattning, s. k. reservationsrätt,
varmed följer befrielse från avgift till partiorganisationen. Denna
reservationsrätt torde dock i allmänhet ej ha i större utsträckning tagits
i anspråk, förutom av sådana fackföreningsmedlemmar som äro
anhängare av det kommunistiska arbetarpartiet. Dessa ha i åtskilliga fall, där de
lyckats vinna majoritet inom en fackförening, också genomdrivit
kollektivanslutningens upphävande. Däremot har deras propaganda för
fackorganisationernas anslutning till den kommunistiska s. k. röda
fack-föreningsinternationalen icke krönts med framgång.

Arbetsgivarorganisationer. De svenska arbetsgivarnas
organisationsväsen är något yngre än arbetarnas och hade vid sitt första
framträdande närmast karaktären av en arbetsgivarnas defensivallians mot
fackörganisationernas växande makt. Särskilt anses en år 1902 utbruten
politisk storstrejk haft stor betydelse för hävande av de hos många
arbetsgivare tidigare rådande betänkligheterna mot att underordna sig en
organisation. Bland de olika, till en början inbördes konkurrerande
arbetsgivarsammanslutningar, som detta och påföljande år startades,
har den ursprungligen för storindustrien avsedda Svenska
arbetsgivareföreningen efter hand blivit den dominerande. Föreningen är, på samma
sätt som landsorganisationen, sammansatt av ett antal yrkesförbund,
av vilka en del tidigare varit självständiga organisationer. Antalet
anslutna arbetsgivare utgör något över 2,000 med tillhopa c:a 260,000
sysselsatta arbetare.

Svenska arbetsgivareföreningens stadgar ger organisationens
ledning en mycket vidsträckt bestämmanderätt över de anslutna arbets-

36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free