- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
146

(1928) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Nykterhetsarbetet - 1) Den organiserade nykterhetsrörelsen - 2) Nykterhetslagstiftningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nykterhetsarbetet

Bland nykterhetsorganisationernas centrala samarbetsorgan är främst
att nämna Centralförbundet för nykterhetsundervisning, vars uppgift är
»att befrämja upplysningsarbetet i nykterhetsfrågan och därmed
sammanhängande etiska, socialekonomiska och hygieniska spörsmål».
Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrå
meddelar råd och upplysningar rörande nykterhetsarbetet samt rörande
rusdryckslagarnas efterlevnad. Det nykterhetspolitiska
samarbetsorganet är Förbudsvännernas landsförbund, till vilket äro anslutna
Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, Riksutskottet för de
kristnas förbudsrörelse och Centralrådet för kvinnornas förbudsarbete.
I Riksutskottet äro representerade såväl Svenska statskyrkan som de
mera betydande frikyrkliga samfunden. Centralrådet är en
samorganisation av förbudsvänliga kvinnor från nykterhetssällskapen, de
kyrkliga sammanslutningarna och andra organisationer. Den s. k.
Femton-mannadelegationen slutligen är sammansatt av fem representanter
för vardera av riksdagens nykterhetsgrupp, riksdagens
socialdemokratiska nykterhetsgrupp och förbudsvännernas landsförbund.

2. NYKTERHETSLAGSTIFTNINGEN.

Under förra hälften av 1800-talet förekom i Sverige ett omfattande
missbruk av brännvin. En av de viktigaste orsakerna härtill var den
fria husbehovsbränningen. I mitten av 1800-talet framträdde en allt
starkare reaktion häremot. Genom beslut av 1853—54 års riksdag
inskränktes husbehovsbränningen till ett minimum för att kort därefter
helt avskaffas. Brännvinstillverkningen reglerades i åtskilliga
hänseenden, och särskilda restriktioner i avseende på
brännvinsförsäljningen föreskrevos i en brännvinsförsäljningsförordning. De medel
man tillgrep för att tillbakahålla och tillbakatränga brännvinsbruket
voro dels en höjd beskattning å tillverkningen och försäljningen av
brännvin, dels rätt för kommunerna att genom sina beslutande
myndigheter förhindra inrättandet av brännvinsförsäljning inom
kommunens område, dels särskilda restriktioner i avseende å
försäljningstider m. m.

På den grund, som sålunda lades genom dessa författningar — 1855
års brännvinstillverknings- och brännvinsförsäljningsförordningar
—-har den svenska rusdryckslagstiftningen organiskt vuxit upp.

Syftet med lagstiftningen har alltsedan 1855 varit att tillbakahålla
och såvitt möjligt tillbakatränga bruket av rusdrycker. Detta syfte

146

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free