Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Offentlig och enskild hjälpverksamhet - 5) Behandling av asociala samhällsmedlemmar - Lösdrivarvård - Alkoholistvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Offentlig och enskild hjälpverksamhet
tagliga för en mera individuell fostran samt därför ansetts böra
undandragas en närmare beröring med de mera depraverade elementen.
Då de å tvångsarbetsanstalterna intagna lösdrivarna i många fall
även äro svårt hemfallna åt alkoholmissbruk, föreligga många
beröringspunkter mellan lösdrivar- och alkoholistvården. Bland annat har
sambandet mellan dessa två vårdområden kommit till uttryck
däruti, att vid båda tvångsarbetsanstalterna inrättats särskilda
avdelningar för alkoholistvård, avsedda dels för sådana personer, som på
grund av odisciplinerat uppförande icke lämpligen kunna vårdas å de
vanliga alkoholistanstalterna, och dels för oförbätterliga alkoholister.
Alkoholistvård. Sedan år 1913 finnes i Sverige en lagstiftning om
alkoholistvård (lagen den 30 juni 1913 om behandling av alkoholister,
vilken trädde i kraft den x augusti 1916).
Alkoholmissbrukaren saknar i regel insikt om sit.t fördärvliga bruk
och om följderna av detta för honom själv och hans omgivning. En
lagstiftning mot alkoholister måste därför inrymma rätt för
myndigheterna att använda tvångsåtgärder. Den svenska lagstiftaren har
beaktat detta och tillerkänt den högsta lokala administrativa
myndigheten, länsstyrelsen, befogenhet att på framställning av den
kommunala nykterhetsnämnden eller i vissa fall polismyndigheten
förordna om missbrukares • intagande mot hans vilja å allmän
alkoholistanstalt. Då lagstiftaren medgivit ett så energiskt
och för missbrukaren kännbart ingripande, har han varit nödsakad
att begränsa lagstiftningens räckvidd. Lagen om behandling av
alkoholister ingriper därför icke mot vilken alkoholmissbrukare som helst,
utan för lagens tillämplighet förutsättes att vissa sociala verkningar
av missbruket ha inträtt eller befaras inträda. Lagen medger
däröver tvångsåtgärder gentemot en åt dryckenskap hemfallen
person, endast om denne i följd av sitt missbruk
är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv (de s. k. farliga
alkoholisterna); eller
utsätter hustru eller barn, som han är skyldig att försörja, för nöd
eller uppenbar vanvård; eller
ligger fattigvården eller sin familj till last; eller
blivit under de två senast förflutna åren upprepade gånger dömd till
ansvar för fylleri.
Ett av lagens huvudsyften är att förebygga våldsdåd av
alkoholmissbrukare. Lagen innehåller därför särskilt energiska bestämmelser
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
