- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
212

(1928) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Jord- och egnahemsfrågan - 2) Egnahems- och kolonisationsfrågan - Koloniträdgårdsrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jord- och egnahems frågan

1,000 invånare. Under trycket av krigsårens livsmedelsknapphet
tog rörelsen stark fart och nådde då sitt största uppsving. När trycket
upphörde, märktes väl en viss avmattning i intresset, i den mån det
haft sin orsak i ren livsmedelsproduktion, men de trädgårdskolonier,
som inrättats mera med tanke på sommarvistelse, ha fortsatt att äga
bestånd. Våren 1926 uppgick antalet koloniträdgårdslotter i Sveriges
städer till 31,400 eller 16 per 1,000 stadsinvånare, och voro dessa lotter
till alldeles övervägande del att finna i de större städerna. Relativt
sett komma Landskrona och Nyköping i främsta rummet med resp. 88
och 90 trädgårdslotter per 1,000 invånare. I Stockholm uppgick
trädgårdslotternas antal till 18 per 1,000 invånare, i Göteborg till 6 per 1,000
invånare. Betydande belopp ha nedlagts av såväl allmänna som
enskilda medel i koloniträdgårdsanläggningar, vilka kostnader i regel
amorteras av lottinnehavarna utöver det av dem erlagda råmarksarrendet.
Av trädgårdskolonisterna själva nedlagda kostnader för byggnader,
hägnader och plantering beräknas för Stockholm till 6.5 miljoner
kronor och för hela landet till omkring 20 miljoner kronor. Det är icke små
kvantiteter trädgårdsprodukter som frambringas i dessa täppor, och
rörelsen kan sägas ha sin stora betydelse även ur allmän
folknärings-synpunkt. Värdet av produkterna år 1926 beräknas för Stockholm till
minst 2 miljoner kronor och för alla landets städer med över 10,000
invånare till 9.5 miljoner kronor. På huvudstadens 6,000 trädgårdslotter
frambringades över en halv miljon liter jordgubbar, och enligt
inventeringen vid 1928 års fastighetstaxering utgjorde fruktträdens antal å
huvudstadens trädgårdskolonier 22,700 och bärbuskarnas antal 45,600.

Förvaltningen av områdena, vilka merendels äro belägna på
kommunens egen mark, handhaves dels av kommunala organ, dels av
ekonomiska föreningar, som bildats av kolonisterna. Även ideella
sammanslutningar av icke-kolonister, bland dem Malmö planterings- och
försköningsförening, föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm och
Odlingssällskapet Stockholms omnejd, ha medverkat vid anläggning
av nya områden samt lämnat ekonomiskt stöd ävensom råd i
tekniska, estetiska och administrationsfrågor. Bland annat har ett flertal
typritningar för byggnader genom sistnämnda föreningars försorg
utarbetats.

Utvecklingen har alltmera gått i riktning från den primitivare
lusthustypen å smärre lotter (150 à 200 kvm) fram mot den solidare, av
kolonistfamiljen i sommartid bebodda stugan å större lotter (300
à 500 kvm). I Stockholm tillåtes i regel högst 22 kvm byggnads-

212

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free