Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bostadsfrågan - 1) Översikt över bostadsförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsfrågan
Av de olika lägenhetskategorierna ha endast de fåtaliga
delköks-lägenheterna absolut taget gått tillbaka under perioden i fråga, medan
samtliga övriga kategorier ökat i antal. Tillväxten har emellertid varit
olika för de särskilda storleksgrupperna, varigenom bostadsbeståndets
relativa sammansättning något förändrats. Sålunda ha de medelstora
bostäderna (2—5 rum och kök) icke bara absolut utan även relativt
sett ökats, medan samtidigt såväl de minsta (enkelrum, enkelkök samt
i rum och kök) som de största (7 o. fi. rum och kök) lägenheternas
relativa betydelse minskats. Endast antalet bostäder om 6 rum och
kök samt dubbletter förete samma relativa ökning som
bostadsbeståndet i allmänhet.
Bostadslägenheternas beskaffenhet kan icke på något mera ingående
sätt belysas genom en bostadsräkning, med mindre denna kompletteras
medelst särskilda, på besök i och uppmätningar av lägenheterna
grundade representativa bostadsbeskrivningar. Att döma av sådana
specialundersökningar, verkställda i samband med 1912—14 års
bostadsräkning, skulle den svenska arbetarbostaden om ett rum och kök i
regel ha ett »nyttigt» kubikinnehåll av c:a 65—80 kbm, vilket torde
utgöra ett tämligen typiskt normalmått för det bostadsutrymme, som
även i åtskilliga andra länder tillkommer de mindre bemedlade. —
Badrum och centraluppvärmning äro bekvämligheter, som ännu
knappast finnas i 1/20 av städernas lägenheter, varemot elektriskt ljus
numera torde vara inlett i 4/5 av dem.
Boendetätheten. Ett summariskt mått på befolkningsanhopningen
i lägenheterna och därmed på bostadsstandarden lämnar antalet
boende per rum eller, om man vill undvika decimaler, per 100 rum. I
genomsnitt för samtliga lägenheter i de av de statliga bostadsräkningarna
omfattade orterna visar sistnämnda tal föga förändring mellan åren
1912/15—-1920, i det att siffran för 1912/15 var 132 och för 1920 133.
Vid 1924 och 1926 års hyresräkningar ha motsvarande tal sjunkit
till resp. 123 och 124 boende per 100 rum. Betraktas smålägenheterna
(t. o. m. 2 rum och kök) samt de större lägenheterna var för sig, erhållas
talen 163, 160, 152 och 151 för den förra och 87, 89, 84 och 85 för den
senare lägenhetsgruppen. De båda sista hyresräkningarna visa alltså
en icke oväsentlig förbättring i boendetalen, särskilt för smålägenheter.
Läggas vid jämförelsen samma orter till grund, erhållas följande
siffer-serier.
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
