Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bostadsfrågan - 1) Översikt över bostadsförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsfrågan
Överbefolkade lägenheter. I Sverige pläga såsom överbefolkade
lägenheter räknas alla sådana, i vilka i genomsnitt bo mer än 2 personer
per rum. Antalet sådana lägenheter uppgick vid 1912—14 års
bostadsräkning till 21.2 % av samtliga t. o. m. 3 rum och kök och 18.3 % av
hela antalet bostäder, inneslutande 36.4. % av de mindre lägenheternas
befolkning och 30.9 % av totalbefolkningen. Vid 1920 års räkning
hade motsvarande tal nedgått till resp. 19.8 och 17.5 % efter
lägenheterna samt resp. 34.0 och 29.1 % efter befolkningen räknat. I slutet
av år 1926 hade dessa relationstal ytterligare minskats till resp. 16.0
och 13.8 % samt resp. 28.7 och 24.1 %. Antalet i denna bemärkelse
överbefolkade bostäder har alltså under mellantiden successivt gått
tillbaka, under åren före 1920 dock knappast mera än man kan
tillskriva det sjunkande barnantalet inom de mindre bemedlade klasserna.
Den efter 1920 registrerade starkare minskningen av trångboddheten
torde, förutom med den alltjämt i stort sett sjunkande nativiteten,
böra sättas i samband med ett avtagande av inneboendesystemet och
en allmän höjning av bostadsstandarden hos de stora grupper av
industriarbetare och andra smärre löntagare, som under denna tid fått
sina reala lönevillkor förbättrade.
Boningsrummen äro emellertid av växlande storlek icke blott i olika
samhällen utan även på samma ort, och om också ett litet rum, bebott
av tre eller flera vuxna personer, bör anses som överbefolkat, så är detta
ingalunda fallet med ett rymligt rum, bebott t. ex. av tvenne makar
med ett minderårigt barn.
Hyresbelopp och hyresstegring. I städerna, där hyreslägenheterna
i medeltal utgöra c:a 3/4 av alla, har bostadsfrågan, som förut nämnts,
i all synnerhet gjort sig gällande som en prisfråga. Särskilt intresse
erbjuder därför hyresnivån och dess höjning, först under krisårens
prisstegring och hyreskontroll och sedermera efter hyresmarknadens
fri-givning den 1 oktober 1923. Möjlighet att belysa prisutvecklingen från
tiden före krigsutbrottet t. o. m. hyresåret 1926/27 erbjudes genom
vidstående sammanställning av hithörande uppgifter för de 53 orter,
vilka berörts av statliga och kommunala bostadsräkningar åren 1912
-—15, 1920, 1924 och 1926.
Beträffande de 53 orterna, tagna under ett, erhållas för hyresåren
1912/15, 1920/21, 1924/25 och 1926/27 såsom genomsnittliga
hyresbelopp per lägenhet resp. 393, 575, 719 och 771 kr., vilket innebär, att
hyresstegringen från tiden fore krigsutbrottet t. o. m. år 1920 resp.
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
