Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Kooperationen - Konsumentkooperationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kooperationen
hovet varit att giva affärspersonalen nödig skolning, men föga mindre
viktigt har det varit att bereda de många medlemmar, som blivit insatta
på förtroendeposter eller i övrigt visat aktivt intresse för företagen,
såväl någon ekonomisk skolning i allmänhet som särskilt insikt i den
kooperativa rörelsens förutsättningar och aktuella problem. Ett
betydande och resultatrikt arbete har på detta område nedlagts såväl av
många av de lokala föreningarna som särskilt genom Kooperativa
förbundet. Vid dess utbildningsanstalt i närheten av Stockholm (vid
Saltsjöbaden) avhållas årligen ett betydande antal kurser med längre
eller kortare varaktighet; därjämte ledes därifrån en omfattande
korrespondensundervisning. Givetvis utnyttjas därjämte det tryckta och
talade ordet i stor omfattning. Det torde icke kunna betvivlas, att den
insikt i ekonomiska sammanhang, som denna utbildningsverksamhet
spritt i vida befolkningslager, för ett land sådant som Sverige med
utvecklat demokratiskt samhällsskick varit av stort värde.
Såsom en särskild gren av upplysningsverksamheten må också
betraktas det arbete, som nedlagts på att höja butikskulturen och
åstadkomma förbättrade hygieniska förhållanden vid
livsmedelsdistributionen. Kooperativa förbundet har upprättat en särskild
arkitektavdelning och genom densamma stått sina anslutna föreningar till tjänst
med ritningar och förslag till nya affärslokaler. Man har därvid lagt
an på att utnyttja alla moderna tekniska anordningar, vilka väl vid
anläggningen ofta äro kapitalkrävande men förränta sig genom den
större effektivitet i arbetet, som de möjliggöra.
Som en frukt av den bättre ekonomiska insikten hos
konsumtionsföreningarnas ledning och intresserade medlemmar bör i första hand
betraktas den ekonomiska konsolidering, som
föreningarna under de senare åren undergått. Allmänt uppställes
numera fordran, att varje medlem i insatser skall inneha minst ioo kr.
Visserligen får beloppet inbetalas efter hand genom överföring till
insatskontot av den återbäring på köpta varor, som medlemmarna
erhålla, och denna utväg användes vanligen, men föreningarnas
samlade insatskapital översteg likväl vid 1926 års slut 26 milj. kr.
Däremot förekommer inom konsumtionsföreningsrörelsen icke, att
medlemmarna utöver insatserna åläggas ansvarighet för sin förenings
förbindelser.
Även i fonder ha föreningarna samlat ett avsevärt kapital, vilket vid
nyssnämnda tidpunkt belöpte sig till c:a 22 milj. kr. Det samman-
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
