Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 3) Yrkesutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F olkundervisning och bildnings arbete
väsentlig del av produktionen ökades behovet av teknisk
utbildning, och staten fann sig härigenom föranlåten att upprätta ett
antal tekniska elementarskolor. Sålunda upprättade
staten år 1853 en teknisk elementarskola i Malmö och kort därpå
flera andra sådana, nämligen i Borås, Örebro och Norrköping. Med
de tekniska elementarskolorna voro ursprungligen enligt utländskt
mönster förenade söndags- och aftonskolor för i arbete eller lära
anställda personer.
Emellertid hade redan under skråtiden lärlings väsendet börjat gå
tillbaka, och den framträngande industrien var föga benägen att göra
något för yrkesutbildningen. Det blev därför nödvändigt, att staten
tog saken om hand. Mera omfattande åtgärder för att från statens sida
tillgodose den lägre yrkesundervisningen vidtogos dock först på
1870-talet. Då inrättades ett flertal statsunderstödda s. k. tekniska
afton-och söndagsskolor, sedermera kallade lägre tekniska
yrkesskolor, med ändamål att åt personer, vilka redan inträtt i yrkena,
meddela de kunskaper, som för dessa yrkens rätta utövning vore
behövliga. Dylika skolor uppstodo efter hand i de flesta städer och
större industriorter.
Den tekniska och industriella utvecklingen medförde emellertid så
småningom behovet av en reformering av såväl de tekniska
elementarskolorna som de lägre tekniska yrkesskolorna.
Skolreformen år 1918. Efter långvariga utredningar, avseende icke
blott den lägre tekniska utan även den allmänna folkundervisningen
samt handelsundervisningen, antog riksdagen år 1918 ett
vittomfattande förslag angående upprättandet av praktiska ungdomsskolor.
Enligt nämnda beslut skulle, såsom även i kapitlet om
folkskoleväsendet meddelats, på den förutvarande obligatoriska 6- eller 7-åriga
folkskolan följa en likaledes obligatorisk, nyorganiserad
fortsättningsskola med minst 360, högst 540 undervisningstimmar
fördelade på 2, högst 3 år. Vid sidan härom kunna finnas frivilliga
högre folkskolor med full dagundervisning under 1—4 år.
Båda dessa skolor skulle avse en på folkskolan byggd fortsatt
utbildning i allmänt medborgerlig och praktisk riktning, det senare i avsikt
att förbereda och underlätta lärjungarnas yrkesval. Allt efter graden
av undervisningens yrkesbetoning kunna skolorna vara antingen
allmänna eller yrkesbestämda.
För den egentliga yrkesutbildningen skulle ovanpå fortsättnings-
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
