Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 3) Yrkesutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F olkundervisning och bildnings arbete
samtliga dessa yrkesområden, i den mån behov av en ordnad praktisk
utbildning kunde anses föreligga. Lagen borde främja tillkomsten av
lärlingsavtal och i avseende härå medföra ett visst tvång samt kraftigt
värna om lärlingsavtalets ömsesidiga fullföljande.
Skolstyrelserna ställde sig i allmänhet mer eller mindre kraftigt
tillstyrkande till förslaget. Däremot mötte starkt motstånd från andra
håll. Orsaken härtill syntes otvivelaktigt ligga i det under tiden allt
mer skärpta motsatsförhållandet mellan arbetare och arbetsgivare och
i de motsatta åsikter om arbetsgivarens förpliktelser och rättigheter
gentemot lärlingar, som hysas på arbetsgivar- re,sp. arbetarhåll.
Under dessa förhållanden har det icke synts möjligt att komma
någon väg med lärlingsfrågans ordnande genom lag. Emellertid ha
arbetsgivarna på många håll, särskilt inom Sveriges verkstadsförening,
vidtagit omfattande åtgärder för åstadkommande av en ordnad
lärlingsutbildning på fri villighetens väg, och jämväl på arbetarsidan
erkännes ganska allmänt lärlingsutbildningens betydelse och
nödvändighet även under nutida produktionsförhållanden.
För att uppmuntra den frivilliga lärlingsutbildningen har riksdagen
under en följd av år anslagit medel till understöd åt hantverksmästare
för utbildning av lärlingar. Dessa medel ha emellertid hittills varit allt
för begränsade för att spela någon större roll för yrkesutbildningen.
I åtskilliga avtal mellan arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer
förekomma bestämmelser angående lärlingar, men dessa bestämmelser
avse mera att reglera lärlingarnas avlöning och att begränsa antalet
lärlingar än att främja yrkenas rekrytering och lärlingarnas utbildning.
Ett svårt hinder för den praktiska yrkesutbildningens ordnande
ligger däri, att det i allmänhet kräves lika hög betalning åt de unga, som
finna användning i yrkesarbete, vare sig de få någon undervisning i
yrket eller ej. Följden härav blir givetvis, att den unge inriktas på
enkla tempoarbeten, i vilka han kan ernå en lönande arbetsprestation
på kort tid. Då dylika arbeten i regel icke bereda honom några
framtidsutsikter, står han vid mogen ålder ofta utan utkomstmöjligheter.
Hans kortsynthet har sålunda blivit till skada både för honom själv
och för samhället.
I betraktande härav har man ansett angeläget att sprida
upplysning.till de unga och deras målsmän angående värdet av en god
yrkesutbildning och betydelsen av lämpligt val av yrke. Detta sker i stor
utsträckning genom skolorna. Särskilt folkskolans,
fortsättningsskolans och den högre folkskolans ledare- och lärarekrafter ha på många
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
