Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 4) Allmän folkbildning och social utbildning - Studiecirklar - Folkhögskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F olkundervisning och bildnings arbete
2,390 tillhörande Arbetarnas bildningsförbund, 574 tillhörande
Natio-naltemplarorden, 254 tillhörande Sveriges blåbandsförening och 192
tillhörande Jordbrukarungdomens förbund. Antalet medlemmar i
studiecirklarna utgjorde tillsammans 62,876, antalet möten och samkväm
59,086. Omfattningen av studiecirklarnas biblioteksverksamhet har
ovan behandlats.
Statsanslag utgår innevarande år (192B) till universitetsstudiecirklar
med 13,000 kronor. Därtill kommer organisationsanslag till
riksförbunden med inalles 55,000 kronor.
Studiecirklarnas gemensamma tidskriftsorgan är »Bokstugan» (från
1917).
Ett förslag till omorganisation av folkbildningsarbetet i Sverige,
gående ut på bl. a. ökning av de statliga anslagen och vidtagande av
åtgärder för ett närmare samarbete mellan olika grenar av
folkbildningsarbetet, har år 1923 framlagts av särskilt utsedda kommitterade.
Folkhögskolorna. I samband med den begynnelse till
demokratisering av det svenska samhällsskicket, som kännetecknas genom de nya
kommunallagarna av 1862 och representationsreformen 1865, väcktes
i Sverige ett ökat intresse för folkbildningsarbetet. Detta riktade sig
i första hand på att giva bondeklassen ett högre mått av medborgerlig
bildning och samhällsanda, för att bönderna skulle på ett rätt sätt kunna
utnyttja sitt ökade inflytande inom stat och kommun. I dessa
önskemål möttes tidens liberala politiker med framstående män ur böndernas
leder, och när man inom dessa kretsar hörde talas om den danska
folkhögskolan, fann man häri en även för vårt land lämpad form för en ny
ungdomsbildningsverksamhet. Uppslaget förverkligades med
inrättande av en folkhögskola i Östergötland (Herrestad, sedermera
Lunnevad) och två i Skåne (Hvilan och Önnestad), vilka öppnades på
hösten 1868.
Under 1870-talet tillkommo ett ganska stort antal skolor, vilka dock
ej alla blevo beståndande. Då de första folkhögskolorna fyllde 25 år,
var skolornas antal 26, efter ytterligare tjugofem år 52. År 1928
utgjorde antalet statsunderstödda folkhögskolor 54, vartill komma några,
som arbeta utan statsbidrag. En del folkhögskolor voro till en början
flyttande; numera finnes endast en sådan (Lapplands vandrande
folkhögskola). De allra flesta folkhögskolorna ha upprättats genom för
ändamålet bildade föreningar. I några län har emellertid landstinget
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
