Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetslöshet av fil. d:r G. Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av klimatologiska orsaker framkallas även den s. k.
säsongarbetslösheten, vilken i vårt land på grund av kölden under
vintermånaderna är mycket regelbunden och omfattande. Vårt kanske mest
typiska säsongyrke är tegelbruksindustrien, där verksamheten under
de kalla månaderna fullständigt upphör. En annan typ
representerar sågverksindustrien, som under olika tider av året har säsong
inom sina skilda arbetsområden, nämligen vid timmeravverkningen
under vintem, vid flottningen under våren samt vid sågningen och
utskeppningen under sommar och höst.
Byggnadsyrkena, som sysselsätta en mycket stor skara arbetare
av olika specialiteter, äro mycket beroende av väderleken, enär
flertalet dithörande arbeten icke lämpligen kunna utföras under den
tid — åtminstone månaderna december—mars — då vinterkylan
härskar. Flertalet byggnadsarbetare äro sålunda nästan med
nödvändighet blottställda för arbetslöshet under flera månader varje
år. Ett utpräglat säsongyrke är också hamnarbetet jämte övriga
grenar av sjötransportverksamhet. Även inom beklädnadsindustrien
förekommer regelbundet säsongarbetslöshet i större eller mindre
utsträckning.
Jordbruket, som sysselsätter ungefär hälften av all arbetskraft
i vårt land, är likaledes hos oss ett säsongyrke, så till vida som den
alldeles övervägande delen av jordbruksarbetet endast kan utföras
under den varma årstiden. Någon egentlig arbetslöshet brukar
emellertid därinom ej göra sig särdeles märkbar på grund av att
arbe-tame hittills allmänt haft fast årsanställning.
Bland de många andra mera tillfälliga orsakerna till
arbetslöshet märkas vidare sådana förändringar i produktionen — t. ex.
införandet av nya arbetsbesparande maskiner o. d. — som göra vissa
grupper av arbetare överflödiga.
Förutom den här ifrågavarande oforskyUla och ofrivilliga
arbetslösheten må jämväl erinras om förekomsten av sådan
arbetslöshet, som föranledes av de arbetandes egen fria omprövning eller av
deras olämplighet för ordnat arbete. (För den närmare
framställningen av dessa sist berörda företeelser hänvisas till artiklarna
»Medling i arbetstvister», »Arbetarförsäkring», »Lösdriveriets
bekämpande».
B. Arbetslöshetens omfattning.
Arbetslöshetens ödesdigra betydelse för samhället och
individerna har givetvis framkallat ett livligt studium av densamma.
Flertalet kulturländer hava för dess belysande anordnat regelbundna
statistiska undersökningar, vilka dock på grund av de särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
