- Project Runeberg -  Social handbok /
56

(1908) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetslöshet av fil. d:r G. Huss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torde emellertid numera vara allmänt erkänt, att den oförvitlige och
arbetsduglige arbetare, som icke begär bättre än att själv försörja,
sig och de sina, icke bör vid arbetslöshetstillfällen vara hänvisad till
nådegåvor, som bidraga att försvaga hans självkänsla och därmed
bryta den starkaste drivfjädern till framgång i hans framtida strävan
för hederlig inkomst. Man hai* därför sökt finna en mera rättfärdig
och verksam form för lindrandet av arbetslöshetens följder i
arbets-löshetsförsäkringen, d. v. s. arbetames ömsesidiga självhjälp vid fall
av arbetslöshet.

Såsom redan förut framhållits, hava arbetames
fackorganisationer i olika länder såsom en bland sina uppgifter satt det
ekonomiska understödjandet av medlemmarne även vid annan
arbetslöshet än den, som föranletts av organisationens strider med
arbets-givarne. Bland de svenska organisationerna är det företrädesvis
bageri-arbetare-, gjutare-, järn- och metallarbetare-, plåtslageriarbetare-,,
tobaksarbetare- och typografförbunden, som hava en sådan ordnad
arbetslöshetsförsäkring för sina medlemmar, om ock även inom
flertalet andra fackförbund mera tillfälliga understöd stundom
förekomma. Sammanlagda beloppet av de understöd, som vid
ofrivillig arbetslöshet utbetalats inom de svenska
fackorganisationerna, dels såsom underhållsbidrag pr vecka och dels såsom
res-hjälp för anskaffandet av arbete å annan ort, uppgår för
närvarande till mer än 100,000 kr. pr år.

Enär emellertid fackorganisationerna hittills icke förmått att
fullt åtaga sig denna viktiga uppgift och då de med avseende på de
yrken, där arbetslöshetsrisken är störst, knappast någonsin ensamma
kunna bära bördan därför, hava staten och kommunen flerstädes
ingripit med åtgärder för arbetslöshetsförsäkring.

Det första initiativet i denna riktning togs av den schweiziska
staden Bern, som år 1893 inrättade en kommunal försäkringskassa*
Efter dess exempel har man sedermera i Basel, Köln m. fl. städer
anordnat likartade kassor med frivilligt medlemsskap för arbetare
inom olika yrken. Dessa försök hava dock i allmänhet icke visat
synnerligen goda ekonomiska resultat, enär i regel endast sådana,
arbetare anslutit sig, som vanligen bruka bliva arbetslösa.

I en annan schweizisk stad, St. Gallen, upprättade man år
1895-obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för samtliga i staden boende
lönearbetare med mindre än 3 kr. 60 öre i dagsinkomst. På grund
av felaktig planläggning och organisation kom kassan, trots
understöd av kommunen, snart på balans. Då däijämte de egentliga
yrkesarbetame funno, att grovarbetame drogo största vinsten av de
gemensamma uppoffringarne, så uppkom snart en så stark opinion
mot kassan, att densamma år 1897 upphävdes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:47:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sochandbok/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free