Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bostadsfrågan (inkl. egna hem) av redaktör G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gefle. där kommunen äger nästan all tomtmark, har kommunen
upplåtit marken mot s. k. tomtören för all framtid, vilket dock
knappast ansetts lagligt. Tomtöresinstitutionen, som genom
stads-planelagen upphävts, har intill det sista använts av ett tjugotal
städer. Efter långa utredningar har i lagstiftningen införts den s. k.
tomträtten, varigenom en kommun kan för viss tid, högst 100 år,
upplåta sina tomter mot en viss avgift. Under upplåtelsetiden kan
innehavaren förfoga över tomten, inteckna densamma, men måste vid
den överenskomna tomträttstidens slut åter lämna tomten till
kommunen. Då lagen endast innehåller några få allmänna bestämmelser,
kan i tomträttskontrakten inrymmas en massa olikartade
överenskommelser. Fördelen från kommunens sida av demia upplåtelseform är att
den uppstående tomtvärdestegringen ej tillfaller enskilda utan det
allmänna — att sålunda tomtjobbet förhindras eller åtminstone begränsas
— samt att ifrågavarande tomter kan av kommunen disponeras för
annat ändamål efter tomträttstidens slut. Det har påståtts, ätt
tomträtten ej skulle vara lika fördelaktig för den enskilde som
äganderätten, emedan den ej tillfredsställer det individuella kravet på att
äga jorden. Om emellertid tomträttstiden tages tillräckligt lång, och
villkoren i övrigt äro tillfredsställande (t. ex. lösen lämnas för
byggnaderna) torde denna invändning ej böra tillmätas alltför stor
betydelse, åtminstone för dem, vilkas huvudönskan ej är att äga en
bostad, men väl vilja bo billigt. En svaghet i tomträttsinstitutionen är
emellertid svårigheten att belåna tomträtten. De vanliga
bankbolagen bevilja ej lån, varför särskilda kreditföretag måste
åstadkommas genom kommunal medverkan. En sådan »tomträttskassa» är
under bildning i huvudstaden.
I Riksdagen har förslag väckts, att inteckning i tomträtten må
i kreditavseende likställas med fastighetsinteckning. Genom en
sådan anordning, och om dessutom sparbankers, försäkringsföretags
m. fl.:s reglementen ändras i enahanda riktning, skulle tomträtten
säkerligen komma till större användning. (12).
Stockholms stad står i begrepp att i stor utsträckning realisera
egnahems och tomträttsprincipen. Under senare år ha för höga pris
åtskilliga lantegendomar i stadens omedelbara närhet inköpts. Dessa
ha blivit uppmätta och stadsplaner delvis utarbetats. Meningen är
att sedan tomträttskontrakt nu i princip blivit fastställda, upplåta
tomter samt genom stadens försorg låna pengar till tomternas
bebyggande. Till de utförliga förslagen härutinnan hänvisas (13).
Städerna Simrishamn, Kristianstad och Oskarshamn ha upplåtit
egnahemsområden till billigt pris. I utländska städer äro mångenstädes
vidtagna åtgärder för egna hems åstadkommande (14).
Egnahemsprincipens mest idealiska lösning torde ha emåtts i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
