Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningsarbetet av fil. kand. Axel Hirsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkhögskolorna.
Största likheten med de obligatoriska undervisningsanstalterna
erbjuda folkhögskolorna. Deras uppgift framgår bäst av det
uttalande, som gjordes vid nionde svenska folkhögskolemötet.
»Folkhögskolan är en sådan läroanstalt, som avser att åt vuxna unga
män och kvinnor meddela en allmänt medborgerlig bildning, varvid
en väsentlig vikt skall läggas vid en väckande, till ett personligt
tankeliv samt sedlig kraft och styrka fostrande undervisning i
humanistiska och naturvetenskapliga ämnen, med särskild hänsyn till,
att lärjungarna lära känna sitt eget land, dess historiska utveckling
och nuvarande samhällsförhållanden, dess andliga och materiella
hjälpkällor samt att dem i övrigt bibringas de kunskaper, som kunna
förhjälpa dem till ett kraftigt arbete på de uppgifter, som vänta
dem i livet.»
Folkhögskolerörelsens ursprungsland är Danmark. I Sverige
uppstod den i samband med den kommunala självstyrelsens
genombrott 1862 och den nya riksdagsordningen 1866, varigenom vikten
av ökade kunskaper och medborgerlig bildning för bondeklassen
blev uppenbar. De första folkhögskolorna öppnades 1868 vid Vilan,.
Önnestad och Herrestad i Skåne. F. n. finnes ett 40-tal. I regeln
äro de förlagda på landsbygden. De flesta skolorna tillhöra enskilda
företag (folkhögskoleföreningar) med bidrag från såväl landsting som
hushållningssällskap och staten. Styrelsen utses av
tolkhögskoleföreningen samt de anslagsbeviljande korporationerna. Ingen
inträdesexamen förekommer. De flesta folkhögskolor hava numera såväl
manliga som kvinnliga kurser. 1906 utgjorde elevantalet 1,901, därav 1,089
män och 802 kvinnor. Undervisningen fördelas vanligen i en
vinterkurs (okt., nov.—april, maj), omfattande folkhögskola för män och
lantmannaskola samt en sommarkurs, omfattande folkhögskola för
kvinnor. Undervisningen meddelas huvudsakligen genom lättfattliga
föredrag omväxlande med frågor, läsning och förklaring av läroboken,
förevisning och förklaring av åskådningsmaterial, skriftliga arbeten,
noga imiterade sammanträden av de kommunala stämmorna och
verkställande nämnderna o. s. v. Undervisningsämnena i manliga
folkhögskolan pläga vara svenska språket,’ historia, litteraturhistoria,
geografi, statskunskap, kommunalförfattningar, nationalekonomi,
naturkunnighet, hälsolära, räkning, geometri, linearritning,
fältmätning, avvägning, bokföring, välskrivning, sång, gymnastik.
Ämnena i kvinnliga folkhögskolan äro till én del desamma och
dessutom förekommer bokföring för husmödrar, huslig ekonomi
(även innefattande mjölkhushållning och hönsskötsel), handarbete och
konstvävnad. För inträde i lantmannaskolan fordras att hava genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
