Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågor och kvinnoarbete av byråföreståndaren i C. S. A. fru Emilia Broomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiftelsens publikationer: »Lebens- und Lohnverhältnissen industrieller
Arbeiterinnen in Stockholm». Denna undersökning gav bl. a. det
nedslående resultatet att i 37,7 % av de nära 3,000 undersökta fallen
arbeterskomas inkomster då understego 365 kr. om året, en inkomst,
som vid den tiden ansågs beteckna den yttersta gränsen för
existensminimum.
Jämte de rent fackliga organisationerna förekomma bland
arbetsklassens kvinnor i stort antal »kvinnoklubbar» av
socialdemokratisk färg, som arbeta för upplysning i politiska och samhälleliga
frågor. Någon egentlig samorganisation av dessa klubbar finnes
ännu ej, men vid den första »socialdemokratiska kvinnokonferensen»
1907, som avhandlade en hel del sociala kvinnofrågor, tillsattes ett
utskott, som har att sörja för rörelsens fortgång och sammankalla
till ny konferens. Konferensens protokoll är utgivet och ger jämte
protokollet över »kvinnornas fackförbunds första kongress 1907» god
ledning för bedömande av den fackliga och politiska rörelsen bland
arbetsklassens kvinnor. (Dessa protokoll kunna rekvireras från
»socialdemokratiska partistyrelsens förlagsexpedition», Folkets hus,
Stockholm).
Tjänarinnor.
Medan tjänarinneyrket fordom var den mest närliggande
utvägen till självförsörjning för unga kvinnor ur arbetsklassen, har
det i senare tider, då många andra verksamhetsområden stå dem
öppna, uppstått brist på kvinnliga tjänare. Denna brist gör sig allra
mest kännbar i landsortsstäderna och på landsbygden. I samband
med den bristande tillgången på arbetskrafter inom yrket ha lönerna
stigit så väsentligt, att de på de senaste 10 åren nästan fördubblats.
Enligt uppgifter från den kommunala arbetsförmedlingen utgjorde
medellönen i Stockholm sommaren 1907 för kokerskor 22 kr., husor
17 kr., bamsköterskor 23 kr., väl kunniga ensamjungfrur 20 kr. i
månaden.
Efterforskar man orsaken till att de unga kvinnorna — trots
de jämförelsevis goda lönerna — numera så sällan välja
tjänarinneyrket, får man i regel svaret, att arbetstiden inom detta yrke är så
lång och oreglerad samt fritiderna så ovissa, och att man inom
andra yrken är mera självständig. De fackföreningar som bildats
bland tjänarinnor ha också överallt som sin förnämsta
programpunkt uppsatt begränsad arbetstid och bestämda fritider.
Under de senaste åren ha tjänarinneföreningar hos oss bildats
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Uppsala, Falun och
Karlstad. Det har i allmänhet visat sig mycket svårt för dessa
föreningar att utveckla någon större livaktighet, då tjänarinnomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
