Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lönemetoder av ingenjör Teodor Sundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lopp, vare sig han utför stor eller ringa mängd arbete. Arbetslönen
är lätt beräknad, och vore under förutsättning, att arbetaren alltid
använde sin största flit och skicklighet, detta system rent av
idealiskt. Frånsett pliktkänslan saknas emellertid vid systemet för
arbetaren varje sporrande drift att åstadkomma mer, än vad som för
arbetsgivaren synes nätt och jämt nog för den beviljade tidlönen.
Varje ökning i arbetarens prestation skulle ju helt komma
arbetsgivaren till godo. Den enda drivfjädern, den att genom ökad
arbetsintensitet uppnå en höjning av tidlönen, är allt för mycket ställd
på framtiden för att öva något större inflytande på arbetarens iver.
Arbetsgivaren blir aldrig kvitt den obehagliga förnimmelsen, att hans
arbetare åstadkomma för litet.
Ackord- eller stycklönsystem.
För att undgå alla de ovannämnda olägenheterna med
tidlön-systemet har ackord- eller stycklönsystemet införts inom en
mångfald arbetsgrenar. Vid detta system bestämmes arbetslönens storlek
efter det utförda arbetet eller det levererade stycketalet (rums- eller
viktsenhet). Eggelsen till produktionsökning är större och
löneberäk-ningen mera rättvis. Systemet kan dock lätt föranleda slarv och
överansträngning. Fullt genomförbart och lämpligt är systemet
endast å sådana platser, där ackordspriset kan ofelbart beräknas och
arbetet kan noggrant kontrolleras. Vid maskin verkstäder och dylika
anläggningar, där en dylik ofelbar bestämning av ackordspriset är
svår, i många fall kanske omöjlig, ha arbetsgivame sett sig
nödsakade att för det utlämnade ackordet även anteckna den å
detsamma använda tiden för att kunna jämföra det avtalade
ackordspriset med arbetarens motsvarande tidlön och att bestämma en
maximigräns för arbetarens ackordsförtjänst, i regel liggande mellan
60 och 100 procent å lönen för den använda tiden.
Så snart arbetaren lyckats uppdriva sin ackordsförtjänst utöver
nämnda gräns, har nedsättning följt, vilket naturligtvis alstrat
miss-hälligheter och haft till resultat, att arbetaren vid kommande
tillfällen samvetsgrant undvikit att överskrida denna gräns.
Kan ackordspriset noggrant bestämmas, överenskommelse
angående detsammas storlek för varje särskild arbetsprestation träffas
mellan arbetsgivare och arbetare, exempelvis per löpande år eller
ännu hellre för längre tid, och ali jämförelse med tidlön undvikas,
borde det rena ackordsystemet ovillkorligen verka mest
tillfredsställande och lämna mycket få anledningar till stridigheter.
En självständigare ställning gentemot arbetsgivaren intager
arbetaren vid s. k. »gruppackord>, därvid en grupp arbetare åtager
Social Handbok. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
