Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lönemetoder av ingenjör Teodor Sundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2) arbetsgivarens vinst i procent å den använda tiden och 3)
arbetarens vinst i procent å samma tid. De senare begreppen äro
tillkomna på så sätt, att skillnaden mellan arbetslönen för gmndtiden
och den arbetslön, som efter samma tidlön skulle utgå för den
använda tiden, betraktats som erhållen direkt vinst å den senare,
vilken vinst i proportion enligt de olika systemen delats mellan
arbetare och arbetsgivare. Att denna »vinst» räknats i procent å den
använda tiden och ej å grundtiden, beror naturligtvis på att den
senare är något overkligt, endast en beräkningsgrund, aå däremot
den förra är verklig tid och bestämmande för såväl verkstadens
driftkostnader som för arbetet och arbetarens löneinkomster.
Diagram II framställer de olika premiesystemens besparing i
arbetskostnad. Horisontala avstånden beteckna den sparade tiden i
procent av grundtiden, de vertikala beteckna besparingen i procent
av grundkostnaden. Alla systemkurvorna utgå naturligtvis från
O-punkten, d. v. s. 0 % besparing i kostnad får 0 % besparing i tid.
För 100 % sparad tid erhåues maximivärden för besparingen i
kostnad, enligt Halseys 66,7 %, enligt Weirs 50 % och enligt Rowans
100 %. Jämfört med de andra systemen visar Halseys system den
största kostnadsbesparingen för en sparad tid av upp till 66,7 %,
varefter det överträffas av Rowans. Weirs system ligger naturligt
nog till hela sin längd under Halseys, men överträffar Rowans för
en sparad tid av upp till 50 %. Halseys och Weirs system
representeras av räta linjer, betecknande att ökningen i
kostnadsbesparingen per sparad tidsenhet är konstant. Vid Rowans system växer
denna ökning med den sparade tiden.
I diagram III. representera ävenledes de horisontala
avstånden den sparade tiden. De vertikala beteckna här arbetarens vinst
i procent a den använda tiden. Rowans system utmärkes här av en
rät linje, betydande att ökningen av arbetarens vinstprocent pr
sparad tidsenhet är konstant. De båda andra systemen utmärkas av
kroklinjer, vilka som maximivärde för vinstprocenten ha oändligheten
svarande mot sparad tid 100 proc. Rowans system har som
maximivärde för vinstprocenten 100 proc. svarande mot samma tid, detta
system medgiver följaktligen icke fördubbling av arbetarens tidlön.
Ur arbetarens synpunkt erbjuder Rowans system de största fördelarna
för sparad tid av upp titi 50 proc., för att därefter överträffas av
Weirs och sedermera även av Halseys. Den svenska systemkurvan
lämnar Rowans kurva vid sparad tid av 33 proc. för att därefter
närma sig Weirska kurvans riktning, systemet erbjuder högre
till-läggsprocent och följaktligen även större fördelar för arbetaren än
det Rowanska systemet.
Av synnerligt intresse är naturligtvis även att se, huru
arbetsgivarens och arbetarens fördelar förhålla sig till varandra vid de
olika systemen. För att klargöra detta har diagram IV blivit
uppgjort, och beteckna här de horisontala avstånden arbetsgivarens vinst,
de vertikala arbetarens vinst, allt i procent å den använda tiden
för motsvarande procent tidsbesparing.
Såväl Halseys som Weirs system utmärkas här av räta linjer
betecknande att bådas fördelar (arbetsgivarens och arbetarens) stå i
konstant förhållande till varandra. Vid Weirs system äro fördelarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
