Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medling och skiljedom i arbetstvister av förste aktuarien fil. d:r H. Elmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medling och skiljedom i arbetstvister
Tvister mellan arbetsgivare och arbetare hava naturligt nog
förekommit i alla tider. Det är dock först i våra dagar, som dylika
tvister allt oftare antaga en sådan karaktär och omfattning, att de
utöva ett i hög grad störande inflytande på näringslivet;
Produktions- och arbetsförhållandena äro nu helt andra och vida mera
komplicerade än förr, vadan anledningarna till tvistigheter blivit
allt större. Då samtidigt lämpliga organ för utjämnande eller
avdömande av arbetstvister saknats, hava arbetsgivame och arbetame
varit hänvisade till att själva göra upp sina mellanhavanden, vilket
ofta icke kunnat ske utan skarpa och omfattande konflikter.
Genom sammanslutning i fackliga organisationer (se art.: F
ack-föreningsrörels en) hava arbetame sökt förskaffa sig erforderligt
inflytande på arbetsvillkorens bestämmande. Det starkaste vapen, de
därvid haft till sitt förfogande, är strejken — gemensam vägran att
utföra arbete. Gent emot denna hava arbetsgivame, vilka jämväl
på senare tider funnit nödigt att organisera sig, satt lockouten,
d. v. s. arbetames avstängande från arbete.’ Från början i
allmänhet inskränkta till den enskilda arbetsplatsen, hava dessa konflikter
mellan arbetsgivare och arbetare, i den mån organisationsväsendet
å ömse sidor vuxit sig starkt, antagit större omfattning, och beröra
arbetsinställelserna numera allt oftare flertalet eller samtliga
arbetsgivare och arbetare inom ett helt fack, vanligen å en viss plats eller
inom ett visst distrikt, men understundom över hela riket.
Arbetsinställelsernas i Sverige betydliga antal och omfattnintj
under den senaste femårsperioden framgår av följande översikt:
Ar. Antal arbetsin- ställelser. Varaktighet Antal berörda Antal
förlorade arbetsdagar.
högst 7 dagar. 8—ao dagar. . längre el. okänd tid. arbets- givare. arbetare.
1903 142 64 42 36 474 22,568 500,000
1904 215 105 49 61 589 11,485 450,000
1905 175 90 34 51 794 32,368 2,500,000
1906 277 125 79 73 716 18,612 445,000
1907 298 118 91 89 793 21,722 531,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
