Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medling och skiljedom i arbetstvister av förste aktuarien fil. d:r H. Elmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och på anmodan inträda uti av arbetsgivare och arbetare utsedda
skiljenämnder för en eller flera arbetstvisters avgörande.
Ersättningen till dessa »statens skiljemän» skulle bestridas av statsmedel.
Det lider intet tvivel, att en dylik allmän skiljedomstol i
arbetstvister, som alltid funnes att tillgå, men vars anlitande vore helt
och hållet frivilligt, skulle bliva till stor nytta, då man i många
fall säkerligen hellre skulle anlita denna fredliga utväg att få tvisten
löst än gripa till arbetsinställelsens vapen.
För obligatorisk skiljedom i arbetstvister synes däremot tiden
ännu ej i allmänhet vara mogen, ehuru den otvivelaktigt en gång i
framtiden kommer att bliva en verklighet. Att rättstvister mellan
arbetsgivare och arbetare icke under några förhållanden böra
föranleda öppen konflikt, därom synes man redan vara tämligen
allmänt ense, och gällande avtal mellan arbetsgivare och arbetare
föreskriva, som nämnt, redan i en mängd fall, att sådana tvister,
då de icke genom ömsesidig överenskommelse kunna biläggas, skola
slitas genom skiljedom. Mera undantagsvis förekomma dylika
uttryckliga stadganden om skiljedomsförfarande ifråga om
intressetvisters avgörande, fastställande av nya avtal o. d. Exempel därpå
kunna dock anföras, och i en mängd fall har dylikt förfarande,
som nämnt, under de senaste åren faktiskt kommit till
användning även för sådana tvisters lösning. Även om stora
grupper av arbetsgivare och arbetare ännu förhålla sig avvisande
mot en dylik vidsträcktare användning av skilj edomsförfarandet,
finnas dock andra grupper av såväl arbetsgivare som arbetare, vilka
både i princip och praktik äro anhängare därav. Och deras antal
blir helt visst med varje år allt större, i samma mån insikten växer
om arbetsinställelsernas ruinerande inverkan på näringslivet och
dess arbetare.1
• * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
