Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsarbetet av adjunkten Mauritz Sterner och redaktör O. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskilt har detta överlåtelsesystem gjort sig gällande med avseende
å restauran t-, hotell- och kaféinnehavare, vilka fått på sig överlåtna
över hälften av alla åt bolagen medgivna utskänkningsrättigheter.
Så t. ex. begagnade sig Stockholmsbolaget år 1902 av 131 rättigr
heter, därav likväl 86 eller nära 2/3 överlåtits på andra.
Vad rättigheternas minskning beträffar, vilken minskning så
ofta åberopats för att framhålla bolagssystemets förträfflighet, så
visar sig denna vid en närmare granskning vara föga att tala om.
År 1865. utgjorde enligt Stockholmsbolagets 1902 utgivna redogörelse
för sin verksamhet, försäljningsrättighetemas antal i städerna 1,587,.
därav 540 voro privilegierade. Detta antal hade år 1905 minskata
med 749 till 838, därav blott 5 voro privilegierade, vilket betyder
ingenting annat än att av de privilegierade rättigheterna, med vilka
bo lagssystemet ingenting haft att skaffa, av en eller annan
anledning försvunnit 535, medan under samma tid bolagsrättigheterna
minskats med blott 214. Och då av dessa 214 upphörda
bolagsrät-tigheter icke färre än 138 voro rättigheter till utminutering, så
synes, att bolagssystemet under 40 år av sin tillvaro minskat
antalet utskänkningsställen, eller just de ställen som ha det sämsta
inflytandet på konsumenterna, med hela 76. Och då därtill kommer,,
att inskränkningen av de egentliga bolagsrättigheterna mer än nog;
motsvaras av utvidgningen av de överlåtna rättigheterna, som ofta
utövas i olika klasser, därav den lägsta på flera ställen föga skiljer
sig från en bolagskrog annat än i det avseendet, att för sistnämnda
lokal gäller mera inskränkt serveringstid, så kan lätt inses vilket
värde detta tal om rättigheternas minskning i själva verket äger.
Se vi åtejr på brännvinskonsumtionen, så utgjorde denna 1865
något öyej* 11 liter pr inbyggare. Därefter nedgick den till inemot
6 liter 1868 för att åter under då rådande »goda tider» stadigt stiga
till c:a 13,6 liter 1874. Med den 1875 inträdda försämringen i det
ekonomiska tillståndet inträdde också en minskning i konsumtionen
ända till 7,26 liter år 1883, varefter denna hållit sig något så när
jämn mellan lägst 6 liter år 1889 och högst c:a 8,75 år 1900 för att
år 1905 stanna vid 7,i liter pr inv. Härvid bör emellertid noga
observeras, att just vid den tid, från vilken konsumtionen hållits,
något så när jämn, den s. k. modäma nykterhetsrörelsen fått fast
fot inom landet, så att frukterna av dess energiska verksamhet
böljade visa sig. Och frågan är om icke det just är denna
verksamhet, som orsakat konsumtionens hållande inom mindre vitt
skilda gränser, snarare än systemet, som åtminstone ända till
1880-talet visat sig icke kunna hindra konsumtionen från att helt och
hållet följa »god tid och ond tid».
Att emellertid systemet icke givit så goda resultat som dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
