Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socialhygien - Folkbad av fröken Kerstin Hesselgren - Folkparker av fru C. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur:
Prof. C. Cutman, Om bad och badning (Hälsovännens flygskrift
n:o 6, pris 25 öre). Om romerska bad och finska badstugor. A. Levértin
och C. Curman, Om bad. (Hälsovårdsföreningcns förhandlingar 1890.)
Prof. E. Almquist, Badinrättningar. Kap. VIII i Allmän hälso vårdslära.
D:r R. von Post, Bad är hälsa. (Verdandis småskrifter n:o 111, pris
25 öre). D:r N. Englund, Om hudens vård och folkbad. Pris 90 öre.
»Några erfarenheter rörande bastubadets återinförande på
landsbygden. (Hälsovårdsföreningens förhandlingar 1899.) Om det finska
bastubadet. (Särtryck ur Eira n:r 13 och 14 1897.)
Folkparker.
På senare tider ha efter mönster av i utlandet, särskilt i
storstäderna gjorda liknande anläggningar, här i landet på flera håll
tillkommit s. k. folkparker. Dessa äro ämnade att för de mindre
bemedlade stadsborna ersätta de förmögnas sommarnöjen, genom att
erbjuda ett lantligt, friskt och naturskönt område i stadens
omedelbara närhet, dit såväl vuxna som barn kunna utan större kostnad
eller tidspillan begiva sig efter slutat dagsarbete. En sådan, park
har vidare ett kulturellt mål, nämligen att förädla folkets nöjen,
odla smaken och skönhetssinnet samt väcka längtan till en sundare,
naturenligare omgivning än den staden erbjuder. På flera platser
har — såsom i Malmö — dylika företag uppkommit genom
arbe-tames egen energi, på andra håll ha kommuner, industriidkare eller
andra, antingen var för sig eller samverkande, varit initiativtagare.
Skansen i Stockholm utgör en helt visst i hela världen enastående
folkparksanläggning, men då densamma med undantag av sina s. k.
folksöndagar icke kan sägas speciellt åsyfta att vara en
uppehållsort för arbetame och deras familjer, faller den i viss mån utom
ramen för här ifrågavarande företag.
Här nedan lämnas ett par exempel å svenska folkparker.
Folkets Park i Malmö.
Då Socialdemokratiska föreningen i Malmö i slutet av
1880-talet såg sig i behov av en plats för friluftsmöten såväl som en
tillflykt för arbetarfamiljerna på helgdagar och sommaraftnar,
förhyrde föreningen för detta ändamål den s. k. »MÖllevångsparken»,
belägen på flacka fältet strax utanför staden. Senare övergick
anläggningen i arbetarorganisationens ägo och har ävenledes betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
