Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socialhygien - Koloniträdgårdar av fröken Kerstin Hesselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koloniträdgårdar.
Med koloniträdgårdar menas avskilda, vanligen omhägnade
anläggningar, som äro uppstyckade i smärre lotter, vilka utarrenderas
mot en billig avgift till sådana personer, som icke hava råd eller
tillfälle att skaffa sig ett eget hem eller ett sommarnöje. De läggas
i omedelbar närhet av eller inom stadens eller industrisamhällets
område, så att de äro lätt tillgängliga för dem de skola tjäna och
så att innehavaren utan svårighet kan komma dit efter slutat arbete^
Dylika trädgårdslotter äro ej störte än att en ensam person
eller en familj utan för stor möda kan uppodla dem. De variera
mellan 100—500 kvm. och de äro ej avsedda att därå uppföra något
bostadshus. Marken brukar på en del håll upplåtas av staden själv,
på andra åter av enskilda* personer eller föreningar, och vanligen
planeras området och anläggas vägar och vattenledningar av
upplåtaren. Själva lotten får sedan efter gottfinnande brukas och
planteras av den som arrenderat den, dock så, att denne måste förbinda
sig att ej låta den ligga obrukad.
På de flesta lotter planteras både grönsaker och blommor, och
då marken förhyres på längre tid, även bärbuskar och fruktträd.
Mera sällan användes hela lotten till enbart potatis- eller kål-land.
Skötes täppan någorlunda väl, så blir dert ekonomiska vinsten fullt
tillräcklig att betäcka den låga arrendesumman och andra
erforderliga utgifter, oavsett det grönsaksförråd familjen erhåller för hela
eller halva året.
För att öka trevnaden och möjliggöra längre tids vistande i
trädgården brukar vanligen i densamma uppföras ett litet lusthus,
där man kan finna skydd för regn, där husmodem kan koka kaffe
eller tillaga en enkel måltid och där man möjligen kan tillbringa en
eller annan natt, om det vackra sommarvädret frestar en att vid
veckans slut få leva litet riktigt lantliv.
Koloniträdgårdar eller därmed liknande företag finnas numera
på många håll. Särskilt stor utbredning tyckas de ha i Tyskland,
Frankrike och Danmark, men även i Belgien, Holland, England och
Amerika äro dylika anläggningar ganska allmänt förekommande.
I Sverige anlades den första koloniträdgården i Malmö 1895,
och sedan dess ha årligen nya anläggningar av denna art
tillkommit på olika håll’ i vårt land, såsom Landskrona, Lund, Helsingborg,
Stockholm, Eskilstuna, Jönköping, Örebro, Gävle m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
