Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socialism och socialdemokrati av fil. lic. Sven Brisman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism och socialdemokrati
Den utopiska socialismen.
Vid 1800-talets början finna vi kraven på en fullständig
omdaning av den härskande samhällsordningen framträda med allt
större styrka. Man riktar sig främst mot egendomsförhållandena,
fordrar avskaffande av privategendomen och vill grunda samhället
på frivilligt samarbete för det helas bästa. Den ena efter den andra
kommer med en detaljerad beskrivning av den samhällsordning han
anser vara den fullkomligaste och försöker övertyga människorna
om dess förträfflighet. Den skulle kunna genomföras — så trodde
man — genom en enkel åtgärd av statens styrelse. I avvaktan på
att detta skulle ske försökte många att på egen hand realisera sina
idéer. I Frankrike, i Algeriet och främst i Amerika grundades
hundratals kommunistiska idealsamhällen i miniatyr, av vilka ett och annat
bibehållit sig till våra dagar. — Impulsen till denna tankeriktning
gavs av greve Saint-Simon; dess främsta representanter äro Enfautin,
Fourier, Cabet, Buchez, Proudhon i Frankrike, Robert Owen i
England och Weitling i Tyskland.
Socialismen som vetenskaplig lära.
Såsom den »vetenskapliga socialismens» skapare brukar man
sätta Karl Marx (f 1888); viktigaste föregångare: Louis Blanc och
Rodbertus; medhjälpare: Friedrich Engels. (Hans lära återfinnes i
»Det kommunistiska manifestet» och »Das Kapital», Bd. I). Vad som
främst skiljer honom från de »utopiska» socialisterna är att han
helt ställer sig på utvecklingslärans ståndpunkt. Han anser sålunda
dels att ett för alla tider och för alla folk bästa idealsamhälle ej
finnes, dels att människorna ej godtyckligt kunna förändra
samhällsordningen, vilken helt och hållet beror av de ekonomiska
förhållandena. Allt eftersom dessa ändras, ändras också samhällsordning,
författning, lagar, religion o. s. v. Denna utveckling sker »med
naturnödvändighet», utan att man kan göra något däråt. (Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
