Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungdomsrörelse och ungdomsvård av fru C. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland den från folkhögskolorna utgångna ungdomen. Hit höra de
»Fosterländska föreningarne» i Närke, bildade i början av 1880-talet,
och som i huvudsak verka som föreläsningsföreningar, samt vidare
den 1886 bildade »Ungdomsföreningen Kullen» i Skåne.
På senare tid ha särskilt i huvudstaden uppstått
ungdoms-rörelsen närstående organisationer, såsom »ungdomsklubbar»,
föreningar för ungdomsnöjenas förädling m. m.
Ungdomsrörelsen.
Dess uppkomst och utveckling.1
Om folkhögskolan å ena sidan och nykterhetsrörelsen å den
andra i ej ringa mån burit fram ungdomsrörelsen i vårt land, så
har dock denna fått sina starkaste impulser från våra grannländer
Norge och Finland. I båda dessa land är ungdomsrörelsen minst
ett par 10-tal år gammal. I Norge har den huvudsakligen burits
upp av folkhögskolans och folkskolans lärarekår. År 1900 funnos i
landet omkring 800 »ungdomslag» med ungefär 45,000 medlemmar.
Dessa »lag» ha bl. a. bildat bibliotek, till vilka staten skänker
understöd. — Den finska ungdomsrörelsen uppstod på 1880-talet i
Österbotten, närmast för att motverka de råa och vilda
ungdomsnöjen, som voro gängse på landsbygden och särskilt i denna
landsända. Rörelsen sköt kraftig växt, och få äro nu de socknar, som
ej äga en ungdomsförening. Redan för några år sedan uppgavs
antalet sådana föreningar i Finland till 400 med 30,000 medlemmar.
Många föreningar ha eget hus, ett stort antal ha inrättat bibliotek
och läsestugor. Utan tvivel har ungdomsrörelsen varit ett kraftigt
vapen i det finska folkets strid för sin nationalitet, sitt språk och
sin bildning. Ar 1906 beviljade finska staten föreningarne ett årligt
anslag av 30,000 mark.
Bland Torneådalens finska befolkning, ha några
ungdomsföreningar uppstått efter mönster av de finska på andra sidan gränsen,
och trots fattiga och vidriga yttre omständigheter ha dessa föreningar
utvecklat en god och nyttig verksamhet.
Den viktigaste påverkan har dock kommit från norska sidan.
Det var på en nykterhetsfest i Hackås i Jämtland 1898, som den
kände norske folktalaren Peder Svendsen berättade om
ungdomsrörelsen i sitt hemland och vann sådan anklang, att man beslöt att
redan året därpå anordna ett ungdomsmöte för Jämtland. Detta
möte hölls på Rödön 12 och 13 aug. 1899 och bars av entusiastisk
förtröstan på, att nu en stor och fruktbärande idé tagit gestalt i
1 Följande uppgifter Äro hämtade ur Ali Nordgrens bok ►Ungdomsrörelsen*
(1906) pris 40 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
