Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörksens gärningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansträngning vräkte Anders skrinet i golfvet och drog
hufvudet så långt ner under dynan han kunde.
Stugan började alltmer fyllas af rök. Sjuklingen
i sängen rörde sig icke.
Om en stund stodo hustrun och Flint i rummet.
Han högg drickeskannan och slog den öfver skrinet,
som stod i ljusan låga. Röken blef svart men elden
släcktes. Hustrun fick opp ett fönster, och röken
strömmade ut. Så rusade hon bort till sängen och
ryckte undan dynan.
Hennes ögon mötte mannens stirrande blick; hans
mun var förvriden till ett ohyggligt vidrigt grin. Var
han verkligen död? Det såg snarare ut som han
legat och hånlett mot dem.
De stodo där stumma och förstenade. Hade han
varit oppe? Dynan låg snedt i sängen.
– Han har haft oss till narrar! skrek Flint darrande
af ilska och blek som liket i sängen. Han har
hört allt hvad vi sagt, och nu har han hämnats. Åh,
hvarför har du inte sett opp bättre, ditt dumma
åsnefä!
– Jag!
– Ja, just du, som borde känt till hans illmarighet.
Åh, jag skulle kunna lägga upp dig och klå dig,
ditt kreatur! Men det är rätt åt mig. Nu äger du
ingenting, och alla förakta dig – mig med för resten.
– Gården är väl värd något! sa hon spakt.
– Nog är den värd mer än du, förstås. Men
hvad är det för skräp att sälja heder och sin själs
salighet för? Undras, om han är död.
– Se du efter! Jag – jag törs inte.
– Nej tack! Jag ger mig ut till folket. Så får
du själf eller pigan titta efter. Låt henne inte komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
