Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rowton-hus I GÖtöborg, Medan planerna att bygga ett s. k.
»Rowton-hus» eller arbetarepensionat i Stockholm måst uppskjutas tillföljd af höga
arbetskostnader och dyra pengar, ha intresserade personer i Göteborg lyckats för en
liknande plans realisering bilda ett bolag, i hvilket minimikapitalet, 100,000 kr., redan
är fulltecknadt. Meningen är att inköpa en bebygd fastighet och låta förändra
densamma, hvilket anses bli billigare än att bygga ett nytt hus. Plats skall beredas
för 150 gäster, som erlägga en afgitt af 30 öre pr natt. I hvarje rum skola
inrymmas två å tre gäster. Inventarierna anses komma att kosta 13,000 kr., och de
årliga inkomsterna beräknas öfverskjuta utgifterna med 6,000 kr. Aktieägarnas vinst
är begränsad till 6 %.
Strejker som medel till löneförhöjning. Det är ett misstag
att tro, att strejkerna öfverallt äro de förnämsta medlen till löneförhöjning.
Förhandlingar mellan arbetare och arbetsgifvare, skiljedom, uppgörelser om lönens
höjning i proportion till försäljningsprisets ökning m. m. äro de medel som
mångenstädes med största fördel användas i och för lönens höjning.
Nyligen ha från England lämnats några officiella siffror härom. Under 1899
ökades lönen för 1,175,576 arbetare. Löneförhöjningen uppgick till 115,000 pund
pr vecka. Denna löneförhöjning hade föregåtts af strejk i endast få fall. I själfva
verket hade endast 34,273 arbetare eller 3 % förut varit invecklade i strejk. Under
handelns och industriens blomstringsperiod de senare åren ha icke 5 % af
löneförhöjningarna skett i samband med strejk.
Fackföreningsrörelsen. De franska fackföreningarna ha under detta
århundrade haft att kämpa med stort motstånd. Anda intill 1848 ansågs bildandet
af fackföreningar som ett brott, och otaliga personer åtalades vid domstol, därför att
de tillhörde hemliga föreningar. Enligt en nyligen offentliggjord officiell statistik
förekommo under åren 1825—48 1,251 dylika åtal, vid hvilka 4,392 personer dömdes
till fängelsestraff vexlande mellan 14 dagar och ett år.
1848 medgafs föreningsrätten för att ånyo inskränkas följande år och än mer
1865. Först år 1868 medgafs någon större frihet, men det var ej förrän år 1884
som föreningsrätten lagligen erkändes, och sedan dess ha fackföreningarna utvecklats
otrolig grad. Medan sålunda år 1890 endast funnos omkring 1,000 fackföreningar
med 140,000 medlemmar, uppgick deras antal i slutet af år 1899 till 2,324 st*
ioch 437,000 medlemmar.
Ha arbetarna vunnit eller förlorat på den genom fabrikssystemet
genomförda industriella revolutionen? Denna fråga söker en arbetare besvara i den
engelska »Economic Review.» Han erkänner att arbetarnas inkomster ökats, men
deras ställning har blifvit mycket mera beroende. Under det gamla systemets dagar
hade arbetaren icke någon husbonde i detta ords nuvarande mening. I moraliskt
afseende har fabrikssystemet haft en stor inverkan. Arbetarnas allmänna
ansvarig-hetskänsla har blifvit nedsatt, och deras inflytande på barnens uppfostran är
betydligt mindre än förut.
Hvilken ekonomisk förlust som förändringen omedelbart medförde, framgår af
ett exempel, hämtadt från författarens födelseby. I denna fanns under hans
barndomstid 225 hus och i hvart och ett af dessa i medeltal 4 väfstolar. Då hvarje
väfstol representerade ett kapital på 108 kronor, förlorade byn genom öfvergången
till fabriksindustrien icke mindre än 97,000 kronor, hvilket kan gifva någon idé om
arbetarnas förlust i allmänhet.
För att återvinna sin förlorade ställning anser förf. att arbetarna böra taga
initiativet till bildande af kooperativt produktiva företag, hvari de blefve såväl delägare
som vinsttagare och utöfva medbestämmanderätt.
Egna hem för typografer. Typograferna i Kristiania ha enligt
»Kooperatören», beslutit att i större skala realisera egnahemsidén. Under namnel
»Typografernas byggeselskab» ha de bildat ett bolag och inköpt en större egendom
i stadens närhet för 105,000 kr., å hvilken egna hem skola uppföras. Redan till
nästa maj beräknas ett 20-tal hus vara färdiga, och inom loppet af 5—6 år hoppa?
man kunna bereda alla aktieägarna egna hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
